Första Korinthierbrevet 1–3
Kapitel 1
1Från Paulus, genom Guds vilja kallad till Kristi Jesu apostel, och vår broder Sostenes. 2Till Guds församling i Korint, de kallade och heliga som helgats i Kristus Jesus, tillsammans med alla som åkallar vår Herre Jesu Kristi namn på varje plats där de eller vi bor. 3Nåd vare med er och frid från Gud vår Far och Herren Jesus Kristus. 4Jag tackar alltid min Gud för er, för den Guds nåd som ni har fått i Kristus Jesus. 5I honom har ni blivit rika på allt, på allt tal och all insikt, 6eftersom vittnesbördet om Kristus har fått stadigt fäste hos er. 7Därför saknar ni inte någon nådegåva medan ni väntar på att vår Herre Jesus Kristus ska uppenbaras. 8Han ska också styrka er ända till slutet, så att ni inte kan anklagas på vår Herre Jesu Kristi dag. 9Gud är trofast, han som har kallat er till gemenskap med sin Son Jesus Kristus, vår Herre. 10I vår Herre Jesu Kristi namn uppmanar jag er, bröder, att ni alla ska vara eniga i det ni säger och inte låta splittring finnas bland er, utan stå enade i samma sinne och samma mening. 11Av Chloes folk har jag nämligen fått veta om er, mina bröder, att det förekommer stridigheter bland er. 12Vad jag menar är att ni var och en säger: "Jag håller mig till Paulus" eller "Jag håller mig till Apollos" eller "Jag håller mig till Kefas" eller "Jag håller mig till Kristus". 13Är Kristus delad? Det var väl inte Paulus som blev korsfäst för er? Eller var det i Paulus namn ni blev döpta? 14Jag tackar Gud för att jag inte har döpt någon av er utom Crispus och Gaius, 15så att ingen kan säga att ni blev döpta i mitt namn. 16Jo, Stefanas familj har jag också döpt. Annars vet jag inte om jag har döpt någon annan. 17Kristus har ju inte sänt mig för att döpa utan för att predika evangeliet, men inte med vältalig vishet så att Kristi kors förlorar sin kraft. 18Ordet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft. 19Det står ju skrivet: Jag ska göra slut på de visas visdom och förkasta de förståndigas förstånd. 20Var är de visa? Var är de skriftlärda? Var är den här världens debattörer? Har inte Gud gjort den här världens visdom till dårskap? 21När världen inte genom sin visdom lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap vi förkunnar frälsa dem som tror. 22Judarna begär tecken och grekerna söker vishet, 23men vi predikar Kristus som korsfäst – för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap. 24Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. 25Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor. 26Bröder, se på er egen kallelse. Inte många av er var visa på världens sätt, inte många var mäktiga, inte många förnäma. 27Nej, det som för världen var dåraktigt utvalde Gud för att förödmjuka de visa, och det som för världen var svagt utvalde Gud för att förödmjuka det starka, 28och det som för världen var obetydligt och föraktat och inte fanns till, det utvalde Gud för att tillintetgöra det som fanns till, 29för att ingen människa ska berömma sig inför Gud. 30Tack vare honom är ni i Kristus Jesus. För oss har han blivit vishet från Gud, rättfärdighet, helgelse och återlösning, 31för att det ska bli som det står skrivet: Den som berömmer sig ska berömma sig av Herren.
Kapitel 2
1När jag kom till er, bröder, var det inte med stor vältalighet eller vishet som jag predikade Guds hemlighet för er. 2Jag hade nämligen bestämt mig för att inte veta av något annat hos er än Jesus Kristus och honom som korsfäst. 3Svag, rädd och mycket orolig kom jag till er. 4Mitt tal och min predikan kom inte med övertygande visdomsord utan med bevisning i Ande och kraft. 5Er tro skulle inte bygga på människors visdom utan på Guds kraft. 6Vishet förkunnar vi dock bland de vuxna, en vishet som inte hör till den här världen eller den här världens härskare, som går mot sin undergång. 7Nej, vi förkunnar Guds hemliga och fördolda vishet, som Gud från evighet har bestämt ska bli till härlighet för oss. 8Den visheten har ingen av den här världens härskare känt. Hade de känt den, skulle de inte ha korsfäst härlighetens Herre. 9Men som Skriften säger: Vad ögat inte sett och örat inte hört och människans hjärta inte anat, det har Gud berett åt dem som älskar honom. 10Gud har uppenbarat det för oss genom sin Ande. Anden utforskar allt, även djupen i Gud. 11Vem vet vad som finns i människan utom människans egen ande? Så vet heller ingen vad som finns i Gud utom Guds Ande. 12Men vi har inte fått världens ande utan Anden som är från Gud, för att vi ska veta vad vi fått av Gud. 13Det förkunnar vi också, inte med ord som mänsklig visdom lär oss utan med ord som Anden lär oss, när vi förklarar andliga ting med andliga ord. 14En oandlig människa tar inte emot det som kommer från Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt. 15Den andliga människan däremot kan bedöma allt, men själv kan hon inte bedömas av någon. 16För vem har lärt känna Herrens sinne? Vem kan undervisa honom? Men vi har Kristi sinne.
Kapitel 3
1Bröder, själv kunde jag inte tala till er som till andliga människor, utan bara som till köttsliga människor, spädbarn i Kristus. 2Mjölk gav jag er att dricka. Fast föda fick ni inte, för den tålde ni inte än. Och det gör ni inte nu heller, 3eftersom ni fortfarande är köttsliga. För när det finns avund och strid bland er, är ni då inte köttsliga och lever som alla andra? 4Om en säger: "Jag håller mig till Paulus" och en annan: "Jag håller mig till Apollos", är ni då inte som folk i allmänhet? 5Vad är Apollos? Vad är Paulus? Tjänare som har fört er till tro, var och en med den uppgift som Herren har gett. 6Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. 7Varken den som planterar eller den som vattnar betyder något, utan bara Gud som ger växten. 8Den som planterar och den som vattnar är ett, och var och en ska få sin lön efter sitt arbete. 9Vi är Guds medarbetare, och ni är Guds åker, Guds byggnad. 10Med den nåd som Gud gett mig har jag som en kunnig byggmästare lagt grunden, och nu bygger en annan vidare på den. Men var och en måste tänka på hur han bygger. 11Ingen kan lägga en annan grund än den som är lagd, Jesus Kristus. 12Om någon bygger på den grunden med guld, silver och ädelstenar eller med trä, hö och halm, 13så ska det visa sig hur var och en har byggt. Den dagen ska visa det, för den uppenbaras i eld och elden ska pröva hur vars och ens verk är. 14Om det verk som någon har byggt består, ska han få lön. 15Men om hans verk brinner upp ska han gå miste om lönen. Själv ska han dock bli frälst, men som genom eld. 16Vet ni inte att ni är Guds tempel och att Guds Ande bor i er? 17Om någon fördärvar Guds tempel ska Gud fördärva honom. Guds tempel är heligt, och det templet är ni. 18Bedra inte er själva. Om någon av er tycker sig vara vis i den här världen, måste han först bli en dåre för att bli vis. 19Den här världens visdom är nämligen dårskap inför Gud. Det står skrivet: Han fångar de visa i deras slughet, 20och vidare: Herren känner de visas tankar, han vet att de är tomma. 21Därför ska ingen skryta över människor, för allt är ert: 22Paulus, Apollos och Kefas, världen, liv och död, nutid och framtid, allt är ert. 23Men ni tillhör Kristus, och Kristus tillhör Gud.