Första Petrusbrevet 1–2
Kapitel 1
1Från Petrus, Jesu Kristi apostel. Till de utvalda som lever utspridda som främlingar i Pontus, Galatien, Kappadokien, Asien och Bitynien. 2Ni är förutbestämda av Gud Fadern och helgade genom Anden till lydnad och rening med Jesu Kristi blod. Nåd och frid vare med er i allt rikare mått. 3Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Far! I sin stora barmhärtighet har han genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda fött oss på nytt till ett levande hopp, 4till ett arv som aldrig kan förstöras, fläckas eller vissna och som förvaras åt er i himlen. 5Med Guds makt bevaras ni genom tron fram till den frälsning som är redo att uppenbaras i den sista tiden. 6Var därför glada, även om ni nu en liten tid måste utstå olika prövningar. 7Äktheten i er tro är långt mer värd än guld, som är förgängligt men ändå prövas i eld. På samma sätt prövas er tro för att sedan bli till lov, pris och ära när Jesus Kristus uppenbarar sig. 8Honom älskar ni utan att ha sett honom, och fast ni ännu inte ser honom tror ni på honom och jublar i obeskrivlig, himmelsk glädje 9när ni nu är på väg att nå målet för er tro: era själars frälsning. 10Det var denna frälsning som profeterna sökte och forskade efter, de som profeterade om den nåd som ni skulle få. 11De försökte förstå vem eller vilken tid Kristi Ande i dem syftade på när han förutsade Kristi lidanden och den härlighet som skulle följa. 12Och det uppenbarades för dem att det inte var sig själva utan er som de tjänade med sitt budskap. Det budskapet har nu förkunnats för er genom dem som i den helige Ande, sänd från himlen, gav er evangeliet – ett budskap som änglar längtar att få blicka in i. 13Spänn därför bältet om livet, var vakna och hoppas helt och fullt på den nåd ni ska få när Jesus Kristus uppenbarar sig. 14Som lydnadens barn ska ni inte följa de begär som ni levde i förr, när ni var okunniga. 15Nej, liksom han som har kallat er är helig ska också ni vara heliga i allt ni gör. 16Det står ju skrivet: Ni ska vara heliga, för jag är helig. 17Om ni kallar honom Far som dömer var och en opartiskt efter hans gärning, vandra då i gudsfruktan under er tid här som främlingar. 18Ni vet ju att det inte var med förgängliga ting som silver eller guld ni blev friköpta från det meningslösa liv ni ärvt från era fäder. 19Nej, det var med Kristi dyrbara blod, som med blodet av ett lamm utan fel och brist. 20Han var utsedd redan före världens skapelse men har nu i dessa sista tider uppenbarats för er skull. 21Genom honom tror ni på Gud, som har uppväckt honom från de döda och gett honom härlighet, så att er tro och ert hopp står till Gud. 22Ni har renat era själar genom att lyda sanningen i uppriktig syskonkärlek. Älska då varandra uthålligt, av rent hjärta. 23Ni är ju födda på nytt, inte av en förgänglig säd utan av en oförgänglig, genom Guds levande ord som består. 24Allt kött är som gräs, och all dess härlighet som blomman i gräset. Gräset vissnar och blomman faller av, 25men Herrens ord består för evigt. Detta är det ord som har förkunnats för er.
Kapitel 2
1Lägg därför bort all slags ondska, falskhet, hyckleri, avund och förtal. 2Längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken så att ni genom den växer upp till frälsning, 3när ni nu har smakat att Herren är god. 4Kom till honom, den levande stenen, förkastad av människor men utvald och dyrbar inför Gud. 5Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap som ska bära fram andliga offer som Gud tar emot med glädje genom Jesus Kristus. 6Det står ju i Skriften: Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den ska aldrig komma på skam. 7För er som tror är den alltså dyrbar, men för dem som inte tror har stenen som husbyggarna förkastade blivit en hörnsten, 8en stötesten och en klippa till fall. De stöter emot den därför att de inte lyder ordet. Så var det också bestämt om dem. 9Men ni är ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk för att förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. 10Ni som förr inte var ett folk är nu Guds folk, ni som inte hade fått barmhärtighet har nu fått barmhärtighet. 11Mina älskade, jag uppmanar er som främlingar och gäster att hålla er borta från de köttsliga begären som för krig mot själen. 12Uppför er väl bland hedningarna, så att de som anklagar er för att vara onda ser era goda gärningar och prisar Gud den dag han besöker dem. 13Underordna er alla mänskliga myndigheter för Herrens skull, både kejsaren som högste härskare 14och ståthållarna, som är sända av honom för att straffa dem som gör det onda och hedra dem som gör det goda. 15Det är Guds vilja att ni genom att göra gott ska tysta munnen på oförståndiga och okunniga människor. 16Ni är fria, men använd inte friheten som täckmantel för det onda utan för att tjäna Gud. 17Visa aktning för alla, älska era trossyskon, vörda Gud och ära kejsaren. 18Ni slavar, underordna er era herrar och visa dem all respekt, inte bara de goda och milda utan även de hårda. 19Det är en nåd när någon är medveten om Gud och därför håller ut när han får lida oskyldigt. 20Vad är det värt för beröm om ni står ut med straff när ni syndar? Men om ni står ut med att lida när ni gör det goda, då är det en nåd inför Gud. 21Till detta är ni kallade. Kristus led i ert ställe och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni ska följa i hans fotspår. 22Han hade inte begått någon synd, och inget svek fanns i hans mun. 23När han blev hånad svarade han inte med hån, när han fick lida svarade han inte med hot, utan han överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist. 24Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår är ni helade. 25Ni var som vilsna får, men nu har ni vänt om till era själars herde och vårdare.