Första Petrusbrevet

Kapitel 1

¹Från Petrus, Jesu Kristi apostel. Till de utvalda som lever utspridda som främlingar i Pontus, Galatien, Kappadokien, Asien och Bitynien. ²Ni är förutbestämda av Gud Fadern och helgade genom Anden till lydnad och rening med Jesu Kristi blod. Nåd och frid vare med er i allt rikare mått. ³Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Far! I sin stora barmhärtighet har han genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda fött oss på nytt till ett levande hopp, ⁴till ett arv som aldrig kan förstöras, fläckas eller vissna och som förvaras åt er i himlen. ⁵Med Guds makt bevaras ni genom tron fram till den frälsning som är redo att uppenbaras i den sista tiden. ⁶Var därför glada, även om ni nu en liten tid måste utstå olika prövningar. ⁷Äktheten i er tro är långt mer värd än guld, som är förgängligt men ändå prövas i eld. På samma sätt prövas er tro för att sedan bli till lov, pris och ära när Jesus Kristus uppenbarar sig. ⁸Honom älskar ni utan att ha sett honom, och fast ni ännu inte ser honom tror ni på honom och jublar i obeskrivlig, himmelsk glädje ⁹när ni nu är på väg att nå målet för er tro: era själars frälsning. ¹⁰Det var denna frälsning som profeterna sökte och forskade efter, de som profeterade om den nåd som ni skulle få. ¹¹De försökte förstå vem eller vilken tid Kristi Ande i dem syftade på när han förutsade Kristi lidanden och den härlighet som skulle följa. ¹²Och det uppenbarades för dem att det inte var sig själva utan er som de tjänade med sitt budskap. Det budskapet har nu förkunnats för er genom dem som i den helige Ande, sänd från himlen, gav er evangeliet – ett budskap som änglar längtar att få blicka in i. ¹³Spänn därför bältet om livet, var vakna och hoppas helt och fullt på den nåd ni ska få när Jesus Kristus uppenbarar sig. ¹⁴Som lydnadens barn ska ni inte följa de begär som ni levde i förr, när ni var okunniga. ¹⁵Nej, liksom han som har kallat er är helig ska också ni vara heliga i allt ni gör. ¹⁶Det står ju skrivet: Ni ska vara heliga, för jag är helig. ¹⁷Om ni kallar honom Far som dömer var och en opartiskt efter hans gärning, vandra då i gudsfruktan under er tid här som främlingar. ¹⁸Ni vet ju att det inte var med förgängliga ting som silver eller guld ni blev friköpta från det meningslösa liv ni ärvt från era fäder. ¹⁹Nej, det var med Kristi dyrbara blod, som med blodet av ett lamm utan fel och brist. ²⁰Han var utsedd redan före världens skapelse men har nu i dessa sista tider uppenbarats för er skull. ²¹Genom honom tror ni på Gud, som har uppväckt honom från de döda och gett honom härlighet, så att er tro och ert hopp står till Gud. ²²Ni har renat era själar genom att lyda sanningen i uppriktig syskonkärlek. Älska då varandra uthålligt, av rent hjärta. ²³Ni är ju födda på nytt, inte av en förgänglig säd utan av en oförgänglig, genom Guds levande ord som består. ²⁴Allt kött är som gräs, och all dess härlighet som blomman i gräset. Gräset vissnar och blomman faller av, ²⁵men Herrens ord består för evigt. Detta är det ord som har förkunnats för er.

Kapitel 2

¹Lägg därför bort all slags ondska, falskhet, hyckleri, avund och förtal. ²Längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken så att ni genom den växer upp till frälsning, ³när ni nu har smakat att Herren är god. ⁴Kom till honom, den levande stenen, förkastad av människor men utvald och dyrbar inför Gud. ⁵Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap som ska bära fram andliga offer som Gud tar emot med glädje genom Jesus Kristus. ⁶Det står ju i Skriften: Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den ska aldrig komma på skam. ⁷För er som tror är den alltså dyrbar, men för dem som inte tror har stenen som husbyggarna förkastade blivit en hörnsten, ⁸en stötesten och en klippa till fall. De stöter emot den därför att de inte lyder ordet. Så var det också bestämt om dem. ⁹Men ni är ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk för att förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. ¹⁰Ni som förr inte var ett folk är nu Guds folk, ni som inte hade fått barmhärtighet har nu fått barmhärtighet. ¹¹Mina älskade, jag uppmanar er som främlingar och gäster att hålla er borta från de köttsliga begären som för krig mot själen. ¹²Uppför er väl bland hedningarna, så att de som anklagar er för att vara onda ser era goda gärningar och prisar Gud den dag han besöker dem. ¹³Underordna er alla mänskliga myndigheter för Herrens skull, både kejsaren som högste härskare ¹⁴och ståthållarna, som är sända av honom för att straffa dem som gör det onda och hedra dem som gör det goda. ¹⁵Det är Guds vilja att ni genom att göra gott ska tysta munnen på oförståndiga och okunniga människor. ¹⁶Ni är fria, men använd inte friheten som täckmantel för det onda utan för att tjäna Gud. ¹⁷Visa aktning för alla, älska era trossyskon, vörda Gud och ära kejsaren. ¹⁸Ni slavar, underordna er era herrar och visa dem all respekt, inte bara de goda och milda utan även de hårda. ¹⁹Det är en nåd när någon är medveten om Gud och därför håller ut när han får lida oskyldigt. ²⁰Vad är det värt för beröm om ni står ut med straff när ni syndar? Men om ni står ut med att lida när ni gör det goda, då är det en nåd inför Gud. ²¹Till detta är ni kallade. Kristus led i ert ställe och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni ska följa i hans fotspår. ²²Han hade inte begått någon synd, och inget svek fanns i hans mun. ²³När han blev hånad svarade han inte med hån, när han fick lida svarade han inte med hot, utan han överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist. ²⁴Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår är ni helade. ²⁵Ni var som vilsna får, men nu har ni vänt om till era själars herde och vårdare.

Kapitel 3

¹På samma sätt ska ni hustrur underordna er era män, så att även de män som inte vill tro på ordet kan vinnas utan ord genom sina hustrurs liv, ²när de ser hur gudfruktigt och rent ni lever. ³Er prydnad ska inte vara yttre ting som konstfulla håruppsättningar, påhängda guldsmycken eller fina kläder, ⁴utan hjärtats fördolda människa med den oförgängliga skönheten hos en mild och stilla ande. Det är mycket dyrbart i Guds ögon. ⁵Så smyckade sig också förr de heliga kvinnorna som satte sitt hopp till Gud. De underordnade sig sina män, ⁶så som Sara lydde Abraham och kallade honom herre. Hennes barn har ni blivit när ni gör det som är gott och inte låter er skrämmas. ⁷På samma sätt ska ni män leva förståndigt med era hustrur, som är det svagare kärlet. Visa dem aktning som medarvingar till livets nåd så att inget står i vägen för era böner. ⁸Till sist ska ni alla visa enighet, medkänsla, syskonkärlek, barmhärtighet och ödmjukhet. ⁹Löna inte ont med ont eller hån med hån. Tvärtom ska ni välsigna, för ni är kallade att ärva välsignelse. ¹⁰För: Den som älskar livet och vill se goda dagar ska vakta sin tunga från det som är ont och sina läppar från att tala svek. ¹¹Han ska undvika det onda och göra det goda, söka friden och följa den. ¹²Herrens ögon är vända till de rättfärdiga och hans öron till deras bön. Men Herrens ansikte är emot dem som gör det onda. ¹³Vem kan göra er något ont om ni brinner för det goda? ¹⁴Ja, även om ni skulle få lida för det som är rätt är ni saliga. Var inte rädda för dem och låt er inte skrämmas. ¹⁵Herren Kristus ska ni hålla helig i era hjärtan. Var ständigt beredda att svara var och en som ber er förklara det hopp ni har. ¹⁶Men gör det ödmjukt, med respekt och ett rent samvete, så att de som talar illa om ert goda levnadssätt i Kristus får skämmas för sitt förtal. ¹⁷Det är bättre att lida för goda gärningar, om det skulle vara Guds vilja, än för onda gärningar. ¹⁸Så led också Kristus en gång för era synder. Rättfärdig led han i orättfärdigas ställe för att föra er till Gud. Han blev dödad till kroppen men levandegjord genom Anden. ¹⁹I Anden gick han sedan och förkunnade sin seger för andarna i fängelset, ²⁰för dem som förr hade vägrat lyssna när Gud väntade tåligt under Noas dagar medan arken byggdes. I den blev några få, åtta själar, frälsta genom vattnet. ²¹Efter denna förebild frälser nu dopet också er. Det innebär inte att kroppen renas från smuts utan är ett rent samvetes bekännelse till Gud genom Jesu Kristi uppståndelse, ²²han som har stigit upp till himlen och sitter på Guds högra sida sedan änglar, furstar och makter blivit underställda honom.

Kapitel 4

¹När nu Kristus har fått lida till kroppen ska också ni beväpna er med samma sinne. Den som fått lida till kroppen har slutat med att synda, ²så att han resten av tiden här i sin kropp inte längre lever efter människors begär utan efter Guds vilja. ³Länge nog har ni levt som hedningarna vill – i orgier, begär, fylleri, supkalas, vilda fester och förbjudna avgudakulter. ⁴Därför blir de förvånade och hånar er när ni inte längre följer med och kastar er ut i samma ström av utsvävningar. ⁵Men de ska stå till svars inför honom som är redo att döma levande och döda. ⁶Det var därför evangeliet förkunnades också för dem som nu är döda, för att de skulle dömas till kroppen så som människor döms men leva i anden så som Gud lever. ⁷Slutet på allting är nära. Var därför kloka och nyktra så att ni kan be. ⁸Framför allt ska ni visa uthållig kärlek till varandra, för kärleken överskyler många synder. ⁹Var gästfria mot varandra utan att klaga. ¹⁰Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd. ¹¹Om någon talar ska han tala i enlighet med Guds ord. Om någon tjänar ska han tjäna med den kraft som Gud ger, så att Gud i allt blir ärad genom Jesus Kristus. Hans är äran och makten i evigheters evighet. Amen. ¹²Mina älskade, var inte förvånade över den eld som ni måste gå igenom för att prövas, som om det var något oväntat som hände er. ¹³Nej, gläd er ju mer ni delar Kristi lidanden. Då ska ni också få jubla och vara glada när han uppenbarar sig i sin härlighet. ¹⁴Saliga är ni om ni hånas för Kristi namns skull, för härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er. ¹⁵Ingen av er ska behöva lida som mördare, tjuv, förbrytare eller för att han lägger sig i andras angelägenheter. ¹⁶Men om någon får lida som kristen ska han inte skämmas utan prisa Gud för det namnet. ¹⁷Tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, vad blir då slutet för dem som inte lyder Guds evangelium? ¹⁸Och om den rättfärdige knappt blir frälst, hur går det då för den gudlöse och syndaren? ¹⁹Därför ska de som får lida efter Guds vilja anförtro sina själar åt sin trofaste Skapare och göra det som är gott.

Kapitel 5

¹Nu uppmanar jag de äldste bland er, jag som själv är en äldste och ett vittne till Kristi lidanden och som också har del i den härlighet som ska uppenbaras: ²var herdar för Guds hjord hos er och vaka över den, inte av tvång utan frivilligt, så som Gud vill, inte för egen vinning utan med hängivet hjärta. ³Uppträd inte som herrar över dem som anförtrotts er, utan var föredömen för hjorden. ⁴När den högste herden sedan uppenbarar sig, ska ni få härlighetens segerkrans som aldrig vissnar. ⁵Likaså ni yngre, underordna er de äldre. Och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra, för Gud står emot de högmodiga men ger nåd åt de ödmjuka. ⁶Ödmjuka er därför under Guds mäktiga hand, så ska han upphöja er när tiden är inne. ⁷Och kasta alla era bekymmer på honom, för han har omsorg om er. ⁸Var nyktra och vakna. Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka. ⁹Stå emot honom, orubbliga i tron, och tänk på att era bröder här i världen går igenom samma lidanden. ¹⁰Efter en liten tids lidande ska all nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, upprätta, stödja, styrka och befästa er. ¹¹Hans är makten i evighet. Amen. ¹²Med hjälp av Silvanus, som jag anser vara en trofast broder, har jag skrivit kort till er för att förmana er och bekräfta att detta är Guds sanna nåd. Stå fasta i den. ¹³Församlingen i Babylon, utvald liksom ni, hälsar till er. Det gör även min son Markus. ¹⁴Hälsa varandra med kärlekens kyss. Frid vare med er alla i Kristus.