Andra Timotheosbrevet 1–2
Kapitel 1
1Från Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel, sänd att förkunna löftet om liv i Kristus Jesus. 2Till Timoteus, mitt älskade barn. Nåd, barmhärtighet och frid från Gud Fadern och Kristus Jesus, vår Herre. 3Jag tackar Gud, som jag liksom mina förfäder tjänar med rent samvete. Ständigt, natt och dag, tänker jag på dig i mina böner. 4När jag minns dina tårar längtar jag efter att få se dig igen för att bli uppfylld av glädje. 5Jag tänker på den uppriktiga tro som finns hos dig, den tro som först fanns hos din mormor Lois och din mor Eunike och som nu, det är jag övertygad om, också finns hos dig. 6Därför påminner jag dig: låt Guds nådegåva flamma upp igen, den som finns i dig genom min handpåläggning. 7Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande. 8Skäms alltså inte för vittnesbördet om vår Herre, och inte heller för mig som är hans fånge, utan bär också du ditt lidande för evangeliet genom Guds kraft. 9Han har frälst oss och kallat oss med en helig kallelse, inte på grund av våra gärningar utan genom sitt beslut och sin nåd som han har gett oss i Kristus Jesus från evighet. 10Nu har hans nåd blivit uppenbarad, när vår Frälsare Kristus Jesus har trätt fram. Han har gjort slut på döden och fört fram liv och odödlighet i ljuset genom evangeliet. 11Detta är jag satt till att tjäna som förkunnare, apostel och lärare. 12Det är därför jag får lida allt detta. Men jag skäms inte, för jag vet vem jag tror på, och jag är övertygad om att han har makt att fram till den dagen bevara det som anförtrotts mig. 13Som mönster för en sund förkunnelse ska du ha de ord som du har hört av mig, i tro och kärlek i Kristus Jesus. 14Bevara det goda som anförtrotts dig genom den helige Ande som bor i oss. 15Som du vet har alla i Asien vänt sig bort ifrån mig, bland dem Fygelus och Hermogenes. 16Må Herren visa barmhärtighet mot Onesiforus familj. Han gav mig ofta nytt mod och skämdes inte för mina bojor. 17Tvärtom, när han kom till Rom sökte han ivrigt efter mig och fann mig också. 18Må Herren låta honom finna barmhärtighet hos Herren på den dagen. Och hur mycket han hjälpte mig i Efesos, det vet du mycket väl.
Kapitel 2
1Mitt barn, hämta nu kraft i den nåd som finns hos Kristus Jesus. 2Det du har hört av mig inför många vittnen ska du anförtro åt pålitliga personer som i sin tur ska kunna undervisa andra. 3Lid också du som en god Kristi Jesu soldat. 4Ingen soldat trasslar in sig i civila angelägenheter, han vill stå i tjänst hos den som har värvat honom. 5Den som tävlar får ingen segerkrans om han inte följer reglerna. 6Jordbrukaren som arbetar hårt bör vara den förste som får del av skörden. 7Förstå rätt vad jag säger. Herren ska ge dig insikt i allt. 8Tänk på Jesus Kristus, som är uppstånden från de döda och född av Davids ätt enligt evangeliet jag predikar. 9För det evangeliet får jag lida och till och med bära bojor som en brottsling. Men Guds ord bär inte bojor! 10Därför uthärdar jag allt för de utvaldas skull, för att de ska få del av frälsningen i Kristus Jesus och den eviga härligheten. 11Detta är ett ord att lita på. Har vi dött med honom, ska vi också leva med honom. 12Härdar vi ut, ska vi också regera med honom. Förnekar vi honom, ska han också förneka oss. 13Är vi trolösa förblir han trofast, för han kan inte förneka sig själv. 14Påminn om detta och uppmana dem allvarligt inför Gud att inte strida om ord. Det gör ingen nytta utan bryter bara ner dem som lyssnar. 15Gör allt du kan för att bestå provet inför Gud, som en arbetare som inte behöver skämmas utan rätt delar sanningens ord. 16Men oandligt, tomt prat ska du akta dig för. De som ägnar sig åt sådant kommer att gå allt längre i ogudaktighet, 17och deras ord kommer att sprida sig som cancersvulster. Till dem hör Hymeneus och Filetus, 18som har kommit bort från sanningen. De vänder upp och ner på tron för vissa när de säger att uppståndelsen redan har ägt rum. 19Men Guds fasta grund består och har detta sigill: Herren känner de sina, och: Var och en som åkallar Herrens namn ska hålla sig borta från orättfärdighet. 20Men i ett stort hus finns det inte bara kärl av guld och silver utan också av trä och lera, några till hedrande ändamål och andra till mindre hedrande. 21Den som nu renar sig från dessa blir ett kärl till hedrande ändamål, helgat, användbart för sin herre och redo för varje god gärning. 22Fly ungdomens onda begär och sträva efter rättfärdighet, tro, kärlek och frid tillsammans med dem som åkallar Herren av rent hjärta. 23Men avvisa dumma och meningslösa dispyter. Du vet att de föder strider, 24och en Herrens tjänare ska inte strida utan vara vänlig mot alla, skicklig att undervisa och tålig när han får lida. 25Han ska i ödmjukhet tillrättavisa sina motståndare. Kanske låter Gud dem omvända sig, så att de kommer till insikt om sanningen 26och nyktrar till ur djävulens snara, där de hålls fångna så att de gör hans vilja.