Tredje Moseboken 1–7
Kapitel 1
1Herren kallade på Mose och talade till honom från uppenbarelsetältet. Han sade: 2Säg till Israels barn: När någon bland er vill bära fram ett offer åt Herren ska ni ta ert offer av boskapen, antingen av nöt eller småboskap. 3Om han vill bära fram ett brännoffer från nötboskapen, ska han ta ett felfritt djur av hankön och föra fram det till uppenbarelsetältets ingång för att han ska räknas som välbehaglig inför Herrens ansikte. 4Han ska lägga sin hand på brännofferdjurets huvud, och det blir då välbehagligt och till försoning för honom. 5Han ska slakta ungtjuren inför Herrens ansikte, och Arons söner, prästerna, ska bära fram blodet och stänka det runt omkring på altaret som står vid ingången till uppenbarelsetältet. 6Sedan ska han flå brännofferdjuret och stycka det, 7och prästen Arons söner ska göra upp eld på altaret och lägga ved på elden. 8Sedan ska Arons söner, prästerna, lägga styckena, huvudet och fettet på veden som brinner på altaret. 9Men inälvorna och fötterna ska tvättas i vatten och därefter ska prästen bränna alltsammans på altaret. Det är ett brännoffer, ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren. 10Om han vill bära fram ett brännoffer av småboskapen, av fåren eller getterna, ska han ta ett felfritt djur av hankön. 11Han ska slakta det inför Herrens ansikte vid norra sidan av altaret, och Arons söner, prästerna, ska stänka blodet runt omkring på altaret. 12Han ska stycka djuret i dess delar, tillsammans med huvudet och fettet, och prästen ska lägga dem på veden som brinner på altaret. 13Men inälvorna och fötterna ska tvättas i vatten och därefter ska prästen offra alltsamman och bränna det på altaret. Det är ett brännoffer, ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren. 14Och om han vill bära fram åt Herren ett brännoffer av fåglar, ska han ta sitt offer av turturduvor eller unga duvor. 15Prästen ska bära fram djuret till altaret och vrida huvudet av det och bränna det på altaret. Blodet ska kramas ut på altarets sida. 16Men krävan med dess orenhet ska han ta ut och kasta på askhögen vid östra sidan av altaret. 17Han ska fläka upp fågeln vid vingarna, dock utan att slita loss dem, och prästen ska bränna den på altaret, på veden som ligger på elden. Det är ett brännoffer, ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren.
Kapitel 2
1När någon vill bära fram ett matoffer åt Herren, ska hans offer bestå av fint mjöl. Han ska hälla olja på det och lägga rökelse ovanpå. 2Han ska bära fram det till Arons söner, prästerna, och prästen ska ta en handfull av mjölet och oljan samt all rökelsen och bränna det på altaret som ett påminnelseoffer. Det är ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren. 3Det som är över av matoffret ska tillhöra Aron och hans söner. Bland Herrens eldsoffer är det högheligt. 4När du vill bära fram ett matoffer av det som bakas i ugn, ska det vara av fint mjöl, osyrade kakor blandade med olja och osyrade tunnkakor smorda med olja. 5Om ditt offer är ett matoffer som tillreds på plåt, ska det vara av fint mjöl, osyrat och blandat med olja. 6Du ska bryta sönder det i stycken och hälla olja på det. Det är ett matoffer. 7Om ditt offer är ett matoffer som tillreds i panna, ska det tillredas av fint mjöl med olja. 8Varje matoffer som är tillrett på något av dessa sätt ska du föra fram till Herren. Det ska bäras fram till prästen och han ska ta det till altaret. 9Sedan ska prästen ta den del av matoffret som utgör påminnelseoffret och bränna det på altaret. Det är ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren. 10Det som blir över av matoffret ska tillhöra Aron och hans söner. Bland Herrens eldsoffer är det högheligt. 11Inget matoffer som ni bär fram åt Herren ska vara syrat, för ni ska inte bränna något av surdeg eller honung som eldsoffer åt Herren. 12Som förstlingsoffer ska ni bära fram sådant åt Herren, men på altaret får det inte komma för att vara en ljuvlig doft. 13Alla dina matoffer ska du beströ med salt. Du ska inte låta saltet i din Guds förbund fattas på ditt matoffer. Till alla dina offer ska du offra salt. 14Om du vill bära fram ett matoffer åt Herren av den första skörden, ska du till ett sådant matoffer bära fram ax av grönskuren säd, rostade över eld och sönderstötta. 15Du ska hälla olja på offret och lägga rökelse på det. Det är ett matoffer. 16Prästen ska som påminnelseoffer bränna en del av de sönderstötta axen och oljan tillsammans med all rökelsen. Det är ett eldsoffer åt Herren.
Kapitel 3
1Om någon vill bära fram ett gemenskapsoffer och han då vill ta sitt offer av nötboskapen, ska han föra fram ett felfritt djur inför Herrens ansikte, antingen av hankön eller honkön. 2Han ska lägga sin hand på offerdjurets huvud och sedan slakta det vid ingången till uppenbarelsetältet, och Arons söner, prästerna, ska stänka blodet runt omkring på altaret. 3Av gemenskapsoffret ska han som eldsoffer åt Herren bära fram det fett som omsluter inälvorna och allt det fett som sitter på dem, 4de båda njurarna med det fett som sitter på dem vid höftmusklerna och leverfettet som han ska ta loss tillsammans med njurarna. 5Sedan ska Arons söner bränna det på altaret, ovanpå brännoffret som ligger på den brinnande veden. Detta är ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren. 6Om någon vill bära fram ett gemenskapsoffer åt Herren av småboskapen, ska han ta ett felfritt djur av hankön eller honkön. 7Om han vill offra ett får, ska han föra fram det inför Herrens ansikte. 8Och han ska lägga sin hand på offerdjurets huvud och sedan slakta det framför uppenbarelsetältet och Arons söner ska stänka blodet runt omkring på altaret. 9Av gemenskapsoffret ska han som eldsoffer åt Herren offra fettet, hela fettsvansen, avstyckad vid ryggraden, det fett som omsluter inälvorna och allt det fett som sitter på dem, 10båda njurarna med det fett som sitter på dem vid höftmusklerna samt leverfettet, som han ska ta loss tillsammans med njurarna. 11Och prästen ska bränna det på altaret. Det är ett matoffer, ett eldsoffer åt Herren. 12Om någon vill offra en get, ska han föra fram den inför Herrens ansikte, 13lägga sin hand på dess huvud och slakta den framför uppenbarelsetältet och Arons söner ska stänka blodet runt omkring på altaret. 14Som ett eldsoffer åt Herren ska han offra det fett som omsluter inälvorna och allt det fett som sitter på dem, 15båda njurarna med det fett som sitter på dem vid höftmusklerna samt leverfettet, som han ska ta loss tillsammans med njurarna. 16Sedan ska prästen bränna det på altaret. Det är ett matoffer, ett eldsoffer till en ljuvlig doft. Allt fett tillhör Herren. 17Detta ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte, var ni än bor. Inget fett och inget blod ska ni förtära.
Kapitel 4
1Herren talade till Mose. Han sade: 2Säg till Israels barn: Om någon syndar av misstag mot något av Herrens bud och gör något som inte får göras, 3ska den smorde prästen, om det är han som har syndat och därmed dragit skuld över folket, offra en felfri ungtjur åt Herren till syndoffer för den synd han har begått. 4Han ska föra fram tjuren inför Herrens ansikte till uppenbarelsetältets ingång och han ska lägga sin hand på tjurens huvud och sedan slakta tjuren inför Herren. 5Den smorde prästen ska ta av tjurens blod och bära in det i uppenbarelsetältet, 6och han ska doppa sitt finger i blodet och stänka det sju gånger inför Herrens ansikte framför förhänget till helgedomen. 7Därefter ska prästen stryka med blodet på hornen på den väldoftande rökelsens altare, som står inför Herrens ansikte i uppenbarelsetältet. Men resten av blodet från tjuren ska han hälla ut vid foten av brännofferaltaret, som står vid ingången till uppenbarelsetältet. 8Och allt fett på syndoffertjuren ska han avlägsna, det fett som omsluter inälvorna och allt det fett som sitter på dem, 9båda njurarna med det fett som sitter på dem vid höftmusklerna samt leverfettet, som han ska ta loss tillsammans med njurarna. 10Fettet ska tas ut så som det tas ut ur tjuren för gemenskapsoffret. Och prästen ska bränna det på brännofferaltaret. 11Men tjurens hud och allt hans kött, hans huvud, fötter, inälvor och orenhet, 12resten av tjuren, ska han föra bort utanför lägret till en ren plats, där man slår ut askan, och bränna upp det i eld som brinner på ved. På den plats där man slår ut askan ska det brännas. 13Om Israels hela församling försyndar sig utan att folket märker det och de bryter mot något av Herrens bud och gör sådant som inte får göras och därigenom drar på sig skuld, 14och sedan den synd de har begått blir känd, då ska församlingen offra en ungtjur till syndoffer. De ska föra fram den inför uppenbarelsetältet. 15Och de äldste i församlingen ska lägga sina händer på tjurens huvud inför Herrens ansikte, och man ska slakta tjuren inför Herren. 16Den smorde prästen ska bära något av tjurens blod in i uppenbarelsetältet, 17och prästen ska doppa sitt finger i blodet och stänka sju gånger framför förhänget inför Herrens ansikte. 18Därefter ska han stryka en del av blodet på hornen på altaret som står inför Herrens ansikte i uppenbarelsetältet. Men resten av blodet ska han hälla ut vid foten av brännofferaltaret, som står vid ingången till uppenbarelsetältet. 19Allt fett ska han ta ut ur tjuren och bränna det på altaret. 20Och han ska göra med tjuren som han gjorde med syndoffertjuren, så ska han göra med den. När prästen bringar försoning för dem, får de förlåtelse. 21Sedan ska han föra ut tjuren utanför lägret och bränna den, så som han skulle göra med den förra tjuren. Detta är syndoffret för församlingen. 22Om en ledare syndar genom att han av misstag bryter mot något av Herren sin Guds bud och gör sådant som inte får göras och han därigenom drar på sig skuld, 23eller om han av någon får veta vilken synd han har begått, ska han som sitt offer föra fram en bock, ett felfritt djur av hankön. 24Han ska lägga sin hand på bockens huvud och sedan slakta den inför Herrens ansikte på samma plats som man slaktar brännoffret. Det är ett syndoffer. 25Prästen ska ta något av syndoffrets blod på sitt finger och stryka på brännofferaltarets horn, men resten av blodet ska han hälla ut vid foten av brännofferaltaret. 26Allt fettet ska han bränna på altaret, så som man gör med fettet vid gemenskapsoffret. Och när prästen bringar försoning för honom till rening från hans synd, får han förlåtelse. 27Om någon av folket i landet syndar av misstag genom att göra sådant som inte får göras enligt Herrens bud och därigenom drar på sig skuld, 28eller om han av någon får veta vilken synd han har begått, så ska han som sitt offer för den begångna synden föra fram en felfri get av honkön. 29Han ska lägga sin hand på syndofferdjurets huvud och sedan slakta det på den plats där brännofferdjuren slaktas. 30Prästen ska ta något av blodet på sitt finger och stryka det på brännofferaltarets horn, men resten av blodet ska han hälla ut vid altarets fot. 31Allt fettet ska han ta ut så som fettet tas ut ur djuret till gemenskapsoffret och prästen ska bränna det på altaret till en ljuvlig doft för Herren. Och när prästen bringar försoning för honom, får han förlåtelse. 32Men om någon vill offra ett lamm till syndoffer, ska han föra fram ett felfritt djur av honkön. 33Han ska lägga sin hand på syndofferdjurets huvud och slakta det till syndoffer på samma plats som man slaktar brännofferdjuren. 34Prästen ska ta av syndoffrets blod på sitt finger och stryka det på brännofferaltarets horn. Men resten av blodet ska han hälla ut vid altarets fot. 35Allt fettet ska han ta ut så som fettet tas ut ur lammet till gemenskapsoffret och prästen ska bränna det på altaret, ovanpå Herrens eldsoffer. Och när prästen bringar försoning för den synd han har begått, får han förlåtelse.
Kapitel 5
1Om någon hör edsförpliktelsen och kan vittna om något som han själv sett eller på annat sätt fått reda på, men inte berättar det, då syndar han och bär på missgärning. 2Eller om någon utan att märka det rör vid något orent, antingen den döda kroppen av ett orent vilddjur eller den döda kroppen av ett orent boskapsdjur eller den döda kroppen av något slags orent smådjur, så blir han oren genom det och drar på sig skuld. 3Eller om han utan att märka det rör vid en människas orenhet, vad det än är som kan orena, och han sedan får veta det, så drar han på sig skuld. 4Eller om någon utan att märka det tanklöst avlägger en ed med sina läppar – att göra ont eller gott, vad man än i tanklöshet kan styrka med en ed – och han sedan kommer till insikt om vad han gjort, så har han dragit på sig skuld i något av dessa avseenden. 5Då ska han, när han dragit på sig skuld i något av dessa fall, bekänna den synd han har begått. 6Som offer för sin synd ska han föra fram åt Herren ett hondjur av småboskapen, antingen ett tacklamm eller en killing, till syndoffer. Och prästen ska bringa försoning för honom för hans synd. 7Men om han inte har råd med ett sådant djur, ska han som offer för sin synd bära fram åt Herren två turturduvor eller två unga duvor, en till syndoffer och en till brännoffer. 8Han ska bära fram dem till prästen, som först ska offra den som är avsedd till syndoffer. Han ska vrida huvudet av den invid halsen, men utan att ta bort det, 9och han ska stänka något av syndoffrets blod på altarets sida. Men resten av blodet ska kramas ut vid foten av altaret. Det är ett syndoffer. 10Den andra duvan ska han offra som brännoffer på föreskrivet sätt. När prästen bringar försoning för honom för den synd han har begått, får han förlåtelse. 11Men om han inte har råd med två turturduvor eller två unga duvor, ska han som offer för sin synd bära fram en tiondels efa fint mjöl till syndoffer. Men han ska inte hälla någon olja på mjölet eller lägga någon rökelse på det, eftersom det är ett syndoffer. 12Han ska bära fram det till prästen, och prästen ska ta en handfull av det till påminnelseoffer och bränna det på altaret, ovanpå Herrens eldsoffer. Det är ett syndoffer. 13Och när prästen bringar försoning för honom för den synd han har begått i något av dessa avseenden, får han förlåtelse. Resten ska tillhöra prästen liksom vid matoffret. 14Herren talade till Mose. Han sade: 15Om någon av misstag begår en trolös handling genom att undanhålla något som är helgat åt Herren, ska han som skuldoffer föra fram åt Herren en felfri bagge av småboskapen efter det värde du bestämmer i silver, ett visst antal siklar efter helgedomssikelns vikt. 16Han ska ersätta det han har undanhållit av det helgade och lägga till en femtedel. Detta ska han ge åt prästen, och när prästen bringar försoning för honom genom skuldofferbaggen får han förlåtelse. 17Om någon syndar utan att veta det och bryter mot något Herrens bud och gör sådant som inte får göras, drar han på sig skuld och bär på missgärning. 18Han ska som skuldoffer föra fram till prästen en felfri bagge av småboskapen efter det värde du bestämmer. Och när prästen bringar försoning för honom för den synd han har begått av misstag och utan att veta det får han förlåtelse. 19Det är ett skuldoffer, eftersom han har dragit på sig skuld inför Herren. 20Herren talade till Mose. Han sade: 21Om någon syndar och handlar trolöst mot Herren genom att ljuga för sin nästa om något som denne anförtrott honom eller överlämnat i hans vård, eller om något som han har tagit med våld, eller ifall han berövat sin nästa något genom utpressning, 22eller om han har hittat något borttappat och ljuger om det och svär falskt i någon sak, vad det än är som en människa kan göra sig skyldig till, 23då ska den som har syndat på detta sätt och därmed dragit på sig skuld återlämna det han har tagit med våld eller tillägnat sig genom utpressning eller det som anförtrotts honom, eller det borttappade som han har hittat, 24eller vad det än gäller där han svurit falskt. Han ska ersätta det till dess fulla värde och lägga till en femtedel. Han ska ge det åt ägaren samma dag som han bär fram sitt skuldoffer. 25Han ska föra fram sitt skuldoffer inför Herren, en felfri bagge av småboskapen ska han föra fram till prästen, efter det värde du bestämmer. 26Och när prästen så bringar försoning för honom inför Herrens ansikte, får han förlåtelse för vad han än har gjort som har dragit skuld över honom.
Kapitel 6
1Herren talade till Mose. Han sade: 2Ge Aron och hans söner denna befallning: Detta är lagen om brännoffret: Brännoffret ska ligga på altarets härd hela natten till morgonen och elden på altaret ska därigenom hållas brinnande. 3Prästen ska klä sig i sin livrock av linne och ta på sig byxor av linne närmast kroppen. Han ska ta bort askan efter brännoffret som elden har förtärt på altaret och lägga den vid sidan av altaret. 4Sedan ska han ta av sig kläderna och klä sig i andra kläder och föra bort askan till en ren plats utanför lägret. 5Men elden på altaret ska hållas brinnande och får inte slockna. Varje morgon ska prästen där tända ny ved, och på veden ska han lägga brännoffret och bränna fettstyckena av gemenskapsoffret. 6Elden ska alltid hållas brinnande på altaret. Den får inte slockna. 7Detta är lagen om matoffret: Arons söner ska bära fram det inför Herrens ansikte till altaret. 8Och prästen ska ta en handfull av offret, av det fina mjölet som hör till matoffret och av oljan, dessutom all rökelsen som ligger på matoffret. Han ska bränna det på altaret till en ljuvlig doft, som ett påminnelseoffer till Herren. 9Det som är över av det ska Aron och hans söner äta. Osyrat ska det ätas på en helig plats. I förgården till uppenbarelsetältet ska de äta det. 10Det ska inte bakas med surdeg. Detta är deras andel som jag har gett dem av mina eldsoffer. Det är högheligt liksom syndoffret och skuldoffret. 11Alla av manligt kön bland Arons barn ska äta det. Det ska vara deras eviga rätt av Herrens eldsoffer från släkte till släkte. Var och en som rör vid det blir helig. 12Och Herren talade till Mose. Han sade: 13Detta är den offergåva som Aron och hans söner ska offra åt Herren på den dag då någon av dem blir smord: en tiondels efa fint mjöl som det dagliga matoffret, hälften på morgonen och hälften på kvällen. 14Det ska bakas på plåt med olja, och när det är blandat ska du bära fram det. Du ska offra det sönderdelat som när man offrar ett matoffer i stycken, till en ljuvlig doft för Herren. 15Den präst bland Arons söner som blir smord i hans ställe ska göra det. Detta ska vara en evig stadga. Som ett heloffer ska det brännas åt Herren. 16En prästs matoffer ska alltid vara ett heloffer. Det får inte ätas. 17Herren talade till Mose. Han sade: 18Säg till Aron och hans söner: Detta är lagen om syndoffret: På samma plats som brännofferdjuret slaktas ska syndofferdjuret slaktas inför Herrens ansikte. Det är högheligt. 19Den präst som offrar syndoffret ska äta det. På en helig plats ska det ätas, i förgården till uppenbarelsetältet. 20Var och en som rör vid köttet blir helig. Om något av blodet stänks på någons kläder, ska man tvätta av det nerstänkta stället på en helig plats. 21Det lerkärl som offerköttet har kokats i ska slås sönder, men om det har kokats i ett kopparkärl ska det skuras och sköljas med vatten. 22Alla av manligt kön bland prästerna får äta det. Det är högheligt. 23Men sådant syndoffer vars blod bärs in i uppenbarelsetältet för att bringa försoning i helgedomen får inte ätas. Det ska brännas upp i eld.
Kapitel 7
1Detta är lagen om skuldoffret: Det är högheligt. 2På samma plats som man slaktar brännofferdjuret ska man slakta skuldofferdjuret och man ska stänka blodet runt omkring på altaret. 3Allt fettet ska man offra, svansen och det fett som omsluter inälvorna, 4de båda njurarna med det fett som sitter på dem vid höftmusklerna samt leverfettet som man ska ta loss tillsammans med njurarna. 5Prästen ska bränna det på altaret till ett eldsoffer åt Herren. Det är ett skuldoffer. 6Alla av manligt kön bland prästerna ska äta det. På en helig plats ska det ätas. Det är högheligt. 7Det som gäller för syndoffret ska också gälla för skuldoffret. Samma lag ska gälla för dem båda. Offerköttet ska tillhöra den präst som bringar försoning med det. 8När en präst bär fram brännoffer för någon, ska huden av brännofferdjuret som bärs fram tillhöra den prästen. 9Ett matoffer som är bakat i ugn eller tillrett i gryta eller på plåt ska alltid tillfalla den präst som bär fram det. 10Men ett matoffer som är blandat med olja eller som bärs fram torrt ska alltid tillfalla Arons söner gemensamt, den ene såväl som den andre. 11Detta är lagen om gemenskapsoffret, när ett sådant bärs fram åt Herren : 12Om någon vill offra det som ett gemenskapsoffer, ska han förutom det slaktdjur som hör till gemenskapsoffret bära fram osyrade kakor blandade med olja, osyrade tunnkakor smorda med olja och fint mjöl, hopknådat i form av kakor som är blandade med olja. 13Tillsammans med kakor av syrat bröd ska han som offergåva bära fram det slaktdjur som hör till det tackoffer han offrar som gemenskapsoffer. 14Av detta ska han bära fram en kaka av varje offer som en gåva åt Herren. Denna ska tillhöra den präst som stänker gemenskapsoffrets blod på altaret. 15Köttet av det slaktdjur som hör till det gemenskapsoffer som bärs fram som gemenskapsoffer ska ätas samma dag det har offrats. Ingenting av det får lämnas kvar till nästa morgon. 16Om däremot det slaktoffer som någon vill bära fram är ett löftesoffer eller ett frivilligt offer, ska även det offerdjuret ätas samma dag som det har offrats. Men det som blivit över får ätas nästa dag. 17Skulle ändå något av offerköttet bli kvar, ska det brännas upp i eld på tredje dagen. 18Om någon på tredje dagen äter av köttet från gemenskapsoffret, blir offret inte välbehagligt. Han som offrat det får inte räkna sig det tillgodo, utan köttet anses som orent. Den som äter av det kommer att bära på skuld. 19Inte heller får man äta det kött som varit i beröring med något orent, utan det ska brännas upp i eld. I övrigt kan köttet ätas av var och en som är ren. 20Men den som äter kött av Herrens gemenskapsoffer medan han är oren, han ska utrotas ur sitt folk. 21Och om någon rör vid något orent, en människas orenhet eller ett orent djur eller vilken annan orenhet som helst och han ändå äter kött av Herrens gemenskapsoffer, ska han utrotas ur sitt folk. 22Herren talade till Mose. Han sade: 23Säg till Israels barn: Ni ska inte äta något fett av kor, får eller getter. 24Fettet av ett självdött eller ihjälrivet djur får användas till alla slags behov, men ni ska inte äta det, 25för var och en som äter fettet av något djur som bärs fram som eldsoffer åt Herren ska utrotas ur sitt folk. 26Och ni ska inte förtära något blod, varken av fåglar eller boskap, var ni än bor. 27Var och en som förtär blod ska utrotas ur sitt folk. 28Och Herren talade till Mose. Han sade: 29Säg till Israels barn: Den som vill offra ett gemenskapsoffer åt Herren ska av sitt gemenskapsoffer bära fram sin offergåva åt Herren. 30Med egna händer ska han bära fram Herrens eldsoffer. Fettet och bringan ska han bära fram, och bringan ska lyftas som ett lyftoffer inför Herrens ansikte. 31Fettet ska prästen bränna på altaret, men bringan ska tillhöra Aron och hans söner. 32Också det högra lårstycket ska ni ge åt prästen som en gåva av era gemenskapsoffer. 33Den bland Arons söner som offrar gemenskapsoffrets blod och fettet ska ha det högra lårstycket som sin andel. 34Av israeliternas gemenskapsoffer tar jag lyftofferbringan och offergärdslåret och ger dem åt prästen Aron och åt hans söner som en evig rätt från Israels barn. 35Detta är Arons och hans söners smörjelselott av Herrens eldsoffer, den lott som de fick den dag de fördes fram för att bli Herrens präster. 36Denna lott skulle de enligt Herrens befallning få av Israels barn som en evig rätt, släkte efter släkte, på den dag då han smorde dem. 37Detta är lagen om brännoffret, matoffret, syndoffret, skuldoffret, prästvigningsoffret och gemenskapsoffret. 38Herren gav denna lag åt Mose på Sinai berg den dag då han befallde Israels barn att de skulle bära fram sina offer åt Herren i Sinai öken.