Esra 1–4
Kapitel 1
1Detta hände i den persiske kungen Koreshs första regeringsår. För att Herrens ord genom Jeremia skulle uppfyllas påverkade Herren den persiske kungen Koresh sinne, så att han över hela sitt rike lät kungöra, både muntligt och skriftligt: 2”Så säger Koresh, kung av Persien: Herren, himlens Gud, har gett mig alla riken på jorden, och han har befallt mig att bygga ett hus åt honom i Jerusalem i Juda. 3Den bland er som tillhör hans folk ska bege sig upp till Jerusalem i Juda för att bygga upp Herrens, Israels Guds hus, och hans Gud ska vara med honom. Han är den Gud som bor i Jerusalem. 4Alla som finns kvar, på varje ort där de bor som främlingar, ska få hjälp av folket på orten. De ska få silver, guld, gods och boskap utöver det som frivilligt ges till Guds hus i Jerusalem.” 5Huvudmännen för Juda och Benjamins familjer samt prästerna och leviterna, alla de vilkas sinne Gud hade påverkat, gjorde sig redo att ge sig av för att bygga upp Herrens hus i Jerusalem. 6Och alla deras grannar hjälpte dem med silverkärl, guld, gods och boskap och dyrbara gåvor, förutom alla frivilliga gåvor. 7Kung Koresh lät hämta fram de föremål som hade tillhört Herrens hus men som Nebukadnessar hade fört bort från Jerusalem och låtit sätta in i sin guds hus. 8Koresh, kungen av Persien, överlämnade dem åt skattmästaren Mitredat, som räknade upp dem åt Sheshbassar, fursten av Juda. 9Detta var deras antal: 30 kärl av guld, 1 000 av silver, 29 andra offerkärl, 1030 bägare av guld, 410 enklare silverbägare och 1 000 andra kärl. 11Antalet guldkärl och silverkärl var tillsammans 5 400. Allt detta förde Sheshbassar med sig när de bortförda begav sig från Babel till Jerusalem.
Kapitel 2
1Dessa var de män från provinsen som drog upp från landsflykten och fångenskapen. Babels kung Nebukadnessar hade fört bort dem, men de vände nu tillbaka till Jerusalem och Juda, var och en till sin stad. 2De följde med Serubbabel, Jeshua, Nehemja, Seraja, Reelaja, Mordokaj, Bilsan, Mispar, Bigvaj, Rehum och Baana. Detta var antalet män av Israels folk: 3Paroshs barn: 2 172, 4Shefatjas barn: 372, 5Aras barn: 775, 6Pahat-Moabs barn, av Jeshuas och Joabs barn: 2 812, 7Elams barn: 1 254, 8Sattus barn: 945, 9Sackajs barn: 760, 10Banis barn: 642, 11Bebais barn: 623, 12Asgads barn: 1 222, 13Adonikams barn: 666, 14Bigvajs barn: 2 056, 15Adins barn: 454, 16Aters barn av Hiskia: 98, 17Besajs barn: 323, 18Joras barn: 112, 19Hashums barn: 223, 20Gibbaras barn: 95, 21Betlehems barn: 123, 22männen från Netofa: 56, 23männen från Anatot: 128, 24Asmavets barn: 42, 25Kirjat-Arims, Kefiras och Beerots barn: 743, 26Ramas och Gebas barn: 621, 27männen från Mikmas: 122, 28männen från Betel och Ai: 223, 29Nebos barn: 52, 30Magbishs barn: 156, 31den andre Elams barn: 1 254, 32Harims barn: 320, 33Lods, Hadids och Onos barn: 725, 34Jerikos barn: 345, 35Senaas barn: 3 630. 36Av prästerna: Jedajas barn av Jeshuas hus: 973, 37Immers barn: 1 052, 38Pashurs barn: 1 247, 39Harims barn: 1 017. 40Av leviterna: Jeshuas och Kadmiels barn, av Hodajas barn: 74, 41av sångarna: Asafs barn: 128, 42av dörrvakternas barn: Shallums barn, Aters barn, Talmons barn, Ackubs barn, Hatitas barn och Sobajs barn: tillsammans 139. 43Av tempeltjänarna: Sihas barn, Hasufas barn, Tabbaots barn, 44Keros barn, Siahas barn, Padons barn, 45Lebanas barn, Hagabas barn, Ackubs barn, 46Hagabs barn, Samlajs barn, Hanans barn, 47Giddels barn, Gahars barn, Reajas barn, 48Resins barn, Nekodas barn, Gassams barn, 49Uzzas barn, Paseas barn, Besajs barn, 50Asnas barn, Meunims barn, Nefisims barn, 51Bakbuks barn, Hakufas barn, Harhurs barn, 52Basluts barn, Mehidas barn, Harshas barn, 53Barkos barn, Siseras barn, Temas barn, 54Nesias barn, Hatifas barn. 55Av Salomos tjänares barn: Sotajs barn, Hassoferets barn, Perudas barn, 56Jaalas barn, Darkons barn, Giddels barn, 57Shefatjas barn, Hattils barn, Pokeret-Hassebajims barn, Amis barn. 58Tempeltjänarna och Salomos tjänares barn utgjorde tillsammans 392. 59Dessa var de som begav sig hem från Tel-Mela, Tel-Harsha, Kerub, Addam och Immer, men som inte kunde uppge sina familjer och sin släkt eller om de tillhörde Israel: 60Delajas barn, Tobias barn, Nekodas barn, 652. 61Av prästernas barn: Habajas barn, Hackos barn och Barzillajs barn, han som tog en av gileaditen Barzillajs döttrar till hustru och blev uppkallad efter dem. 62Dessa sökte efter sina släktregister men kunde inte finna dem. Därför ansågs de orena och uteslöts från prästämbetet. 63Ståthållaren sade till dem att de inte skulle få äta av det högheliga förrän en präst trädde fram med urim och tummim. 64Hela församlingen utgjorde tillsammans 42 360, 65förutom tjänare och tjänarinnor som uppgick till 7 337. Till dem hörde 200 sångare och sångerskor. 66De hade 736 hästar, 245 mulåsnor, 67435 kameler och 6 720 åsnor. 68När de kom till Herrens hus i Jerusalem gav några av huvudmännen för familjerna frivilliga gåvor till Guds hus för att det åter skulle byggas upp på sin plats. 69De gav efter sin förmåga till arbetskassan 61 000 dariker i guld och 5 000 minor i silver och dessutom 100 prästskrudar. 70Prästerna, leviterna och en del av folket samt sångarna, dörrvakterna och tempeltjänarna bosatte sig i sina städer, och hela Israel i sina städer.
Kapitel 3
1När sjunde månaden kom och Israels barn bodde i sina städer, samlades folket som en enda man i Jerusalem. 2Jeshua, Josadaks son, hans bröder prästerna och Serubbabel, Shealtiels son, och dennes bröder började bygga Israels Guds altare för att offra brännoffer där, som det var föreskrivet i gudsmannen Moses lag. 3De uppförde altaret på dess plats, eftersom de var rädda för folken där i länderna omkring. På altaret offrade de brännoffer åt Herren, morgonens och kvällens brännoffer. 4De firade lövhyddohögtiden som det var föreskrivet och offrade brännoffer varje dag, det bestämda antalet för varje dag. 5Sedan offrade de det dagliga brännoffret och det som hörde till nymånaderna och till Herrens alla andra helgade högtider, och alla offer som de frivilligt bar fram åt Herren. 6Den första dagen i sjunde månaden började de offra brännoffer åt Herren, trots att grunden till Herrens tempel ännu inte var lagd. 7De gav pengar åt stenhuggare och snickare och även mat, dryck och olja till sidonierna och tyrierna, för att dessa skulle föra cederträ sjövägen från Libanon till Jafo enligt det tillstånd som den persiske kungen Koresh hade gett dem. 8I det andra årets andra månad efter att de kommit till Guds hus i Jerusalem påbörjades arbetet av Serubbabel, Shealtiels son, och Jeshua, Josadaks son, och deras övriga bröder: prästerna, leviterna och alla de som hade kommit till Jerusalem från fångenskapen. De anställde de leviter som var tjugo år gamla eller mer till att leda arbetet på Herrens hus. 9Jeshua med sina söner och bröder och Kadmiel med sina söner, Juda söner, åtog sig som en enda man att ha uppsikt över dem som arbetade med Guds hus. Det gjorde även Henadads söner med sina söner och bröder leviterna. 10När byggnadsarbetarna lade grunden till Herrens tempel intog prästerna sina platser i ämbetsskrud med trumpeter. Leviterna, Asafs söner, hade cymbaler, och tillsammans prisade de Herren efter den ordning som Israels kung David hade gett. 11De sjöng lov och pris till Herren : ”Han är god, evig är hans nåd mot Israel!” Hela folket jublade högt och prisade Herren för att grunden var lagd till Herrens hus. 12Men många av prästerna och leviterna och huvudmännen för familjerna, de gamla som hade sett det förra huset, grät högt när de såg grunden läggas till detta hus. Många andra jublade och var så glada att de ropade med hög röst. 13Man kunde inte skilja mellan det glada jubelropet och folkets högljudda gråt, för folket ropade så högt att ljudet hördes vida omkring.
Kapitel 4
1När motståndarna till Juda och Benjamin fick höra att de som återvänt från fångenskapen höll på att bygga ett tempel åt Herren, Israels Gud, 2gick de till Serubbabel och huvudmännen för familjerna och sade till dem: ”Vi vill bygga tillsammans med er, för vi söker er Gud precis som ni, och vi har offrat åt honom ända sedan kung Esarhaddon av Assyrien lät föra oss hit.” 3Men Serubbabel och Jeshua och de andra huvudmännen för Israels familjer sade till dem: ”Ni får inte bygga ett hus åt vår Gud tillsammans med oss. Vi ska själva bygga huset åt Herren, Israels Gud, så som kung Koresh av Persien har befallt oss.” 4Men folket i landet fick judarna att tappa modet och avskräckte dem från att bygga vidare. 5De lejde män som motarbetade dem och hindrade deras planer så länge kung Koresh av Persien levde och sedan ända till dess att kung Darejavesh av Persien började regera. 6När Ahasveros regerade skrev man i början av hans regeringstid ett brev som anklagade dem som bodde i Juda och Jerusalem. 7Och på Artashastas tid skrev Bishlam, Mitredat och Tabeel och hans andra ämbetsbröder till kung Artashasta av Persien. Brevet var skrivet på arameiska och med arameiska bokstäver. 8Likaså skrev rådsherren Rehum och skrivaren Shimshaj ett brev om Jerusalem till kung Artashasta med följande innehåll: 9Från rådsherren Rehum och skrivaren Shimshaj och de andra, deras medbröder från Dina och Afarsatka, Tarpela, Afaras, Erek, Babel, Susan, Deha, Elam 10och de andra folk som den store och mäktige Asenappar förde bort och lät bosätta sig i staden Samaria och i resten av landet på andra sidan floden. 11Detta är en avskrift av brevet de sände till honom: ”Till kung Artashasta, från dina tjänare, männen på andra sidan floden. 12Kungen bör veta att de judar som gav sig i väg från dig har kommit hit till oss i Jerusalem. De bygger nu upp den upproriska och onda staden, de reparerar murarna och förbättrar fundamenten. 13Kungen bör nu veta att om denna stad byggs upp och murarna repareras kommer de varken att betala skatt, tull eller vägpengar, och det kommer att skada kungarnas inkomster. 14Eftersom vi äter palatsets salt och det inte är rätt att vi ser hur kungen blir vanärad, sänder vi nu denna skrivelse och låter kungen veta 15så att det kan efterforskas i dina fäders krönikor. Du ska då i dessa krönikor finna att denna stad har varit en upprorisk stad, till skada för kungar och länder. Sedan gammalt har det där anstiftats oroligheter, och därför har också denna stad förstörts. 16Vi låter nu kungen veta att om denna stad byggs upp och dess murar repareras, då har du ingen besittning kvar i landet på andra sidan floden.” 17Kungen sände detta svar: ”Till rådsherren Rehum och skrivaren Shimshaj och de andra, deras medbröder, som bor i Samaria och i resten av landet på andra sidan floden. Frid! 18Skrivelsen ni sände till oss har blivit noggrant uppläst för mig. 19Sedan jag befallt att det skulle göras efterforskningar, fann man att denna stad ända sedan gammalt har brukat sätta sig upp mot kungar och att uppror och oroligheter har anstiftats där. 20I Jerusalem har det också funnits mäktiga kungar som har härskat över hela landet på andra sidan floden. Skatt, tull och vägpengar har getts till dem. 21Utfärda därför en befallning att dessa män ska sluta. Denna stad ska inte byggas upp förrän jag befaller det. 22Se till att ni inte är försumliga med denna sak, så att skadan inte växer och kungarna blir lidande.” 23När det som stod i kung Artashastas skrivelse hade blivit uppläst för Rehum och skrivaren Shimshaj och deras medbröder, gick de till judarna i Jerusalem och hindrade dem med våld och makt. 24Alltså upphörde arbetet på Guds hus i Jerusalem. Det blev förhindrat ända till den persiske kungen Darejaveshs andra regeringsår.