Esra 1–8
Kapitel 1
1Detta hände i den persiske kungen Koreshs första regeringsår. För att Herrens ord genom Jeremia skulle uppfyllas påverkade Herren den persiske kungen Koresh sinne, så att han över hela sitt rike lät kungöra, både muntligt och skriftligt: 2”Så säger Koresh, kung av Persien: Herren, himlens Gud, har gett mig alla riken på jorden, och han har befallt mig att bygga ett hus åt honom i Jerusalem i Juda. 3Den bland er som tillhör hans folk ska bege sig upp till Jerusalem i Juda för att bygga upp Herrens, Israels Guds hus, och hans Gud ska vara med honom. Han är den Gud som bor i Jerusalem. 4Alla som finns kvar, på varje ort där de bor som främlingar, ska få hjälp av folket på orten. De ska få silver, guld, gods och boskap utöver det som frivilligt ges till Guds hus i Jerusalem.” 5Huvudmännen för Juda och Benjamins familjer samt prästerna och leviterna, alla de vilkas sinne Gud hade påverkat, gjorde sig redo att ge sig av för att bygga upp Herrens hus i Jerusalem. 6Och alla deras grannar hjälpte dem med silverkärl, guld, gods och boskap och dyrbara gåvor, förutom alla frivilliga gåvor. 7Kung Koresh lät hämta fram de föremål som hade tillhört Herrens hus men som Nebukadnessar hade fört bort från Jerusalem och låtit sätta in i sin guds hus. 8Koresh, kungen av Persien, överlämnade dem åt skattmästaren Mitredat, som räknade upp dem åt Sheshbassar, fursten av Juda. 9Detta var deras antal: 30 kärl av guld, 1 000 av silver, 29 andra offerkärl, 1030 bägare av guld, 410 enklare silverbägare och 1 000 andra kärl. 11Antalet guldkärl och silverkärl var tillsammans 5 400. Allt detta förde Sheshbassar med sig när de bortförda begav sig från Babel till Jerusalem.
Kapitel 2
1Dessa var de män från provinsen som drog upp från landsflykten och fångenskapen. Babels kung Nebukadnessar hade fört bort dem, men de vände nu tillbaka till Jerusalem och Juda, var och en till sin stad. 2De följde med Serubbabel, Jeshua, Nehemja, Seraja, Reelaja, Mordokaj, Bilsan, Mispar, Bigvaj, Rehum och Baana. Detta var antalet män av Israels folk: 3Paroshs barn: 2 172, 4Shefatjas barn: 372, 5Aras barn: 775, 6Pahat-Moabs barn, av Jeshuas och Joabs barn: 2 812, 7Elams barn: 1 254, 8Sattus barn: 945, 9Sackajs barn: 760, 10Banis barn: 642, 11Bebais barn: 623, 12Asgads barn: 1 222, 13Adonikams barn: 666, 14Bigvajs barn: 2 056, 15Adins barn: 454, 16Aters barn av Hiskia: 98, 17Besajs barn: 323, 18Joras barn: 112, 19Hashums barn: 223, 20Gibbaras barn: 95, 21Betlehems barn: 123, 22männen från Netofa: 56, 23männen från Anatot: 128, 24Asmavets barn: 42, 25Kirjat-Arims, Kefiras och Beerots barn: 743, 26Ramas och Gebas barn: 621, 27männen från Mikmas: 122, 28männen från Betel och Ai: 223, 29Nebos barn: 52, 30Magbishs barn: 156, 31den andre Elams barn: 1 254, 32Harims barn: 320, 33Lods, Hadids och Onos barn: 725, 34Jerikos barn: 345, 35Senaas barn: 3 630. 36Av prästerna: Jedajas barn av Jeshuas hus: 973, 37Immers barn: 1 052, 38Pashurs barn: 1 247, 39Harims barn: 1 017. 40Av leviterna: Jeshuas och Kadmiels barn, av Hodajas barn: 74, 41av sångarna: Asafs barn: 128, 42av dörrvakternas barn: Shallums barn, Aters barn, Talmons barn, Ackubs barn, Hatitas barn och Sobajs barn: tillsammans 139. 43Av tempeltjänarna: Sihas barn, Hasufas barn, Tabbaots barn, 44Keros barn, Siahas barn, Padons barn, 45Lebanas barn, Hagabas barn, Ackubs barn, 46Hagabs barn, Samlajs barn, Hanans barn, 47Giddels barn, Gahars barn, Reajas barn, 48Resins barn, Nekodas barn, Gassams barn, 49Uzzas barn, Paseas barn, Besajs barn, 50Asnas barn, Meunims barn, Nefisims barn, 51Bakbuks barn, Hakufas barn, Harhurs barn, 52Basluts barn, Mehidas barn, Harshas barn, 53Barkos barn, Siseras barn, Temas barn, 54Nesias barn, Hatifas barn. 55Av Salomos tjänares barn: Sotajs barn, Hassoferets barn, Perudas barn, 56Jaalas barn, Darkons barn, Giddels barn, 57Shefatjas barn, Hattils barn, Pokeret-Hassebajims barn, Amis barn. 58Tempeltjänarna och Salomos tjänares barn utgjorde tillsammans 392. 59Dessa var de som begav sig hem från Tel-Mela, Tel-Harsha, Kerub, Addam och Immer, men som inte kunde uppge sina familjer och sin släkt eller om de tillhörde Israel: 60Delajas barn, Tobias barn, Nekodas barn, 652. 61Av prästernas barn: Habajas barn, Hackos barn och Barzillajs barn, han som tog en av gileaditen Barzillajs döttrar till hustru och blev uppkallad efter dem. 62Dessa sökte efter sina släktregister men kunde inte finna dem. Därför ansågs de orena och uteslöts från prästämbetet. 63Ståthållaren sade till dem att de inte skulle få äta av det högheliga förrän en präst trädde fram med urim och tummim. 64Hela församlingen utgjorde tillsammans 42 360, 65förutom tjänare och tjänarinnor som uppgick till 7 337. Till dem hörde 200 sångare och sångerskor. 66De hade 736 hästar, 245 mulåsnor, 67435 kameler och 6 720 åsnor. 68När de kom till Herrens hus i Jerusalem gav några av huvudmännen för familjerna frivilliga gåvor till Guds hus för att det åter skulle byggas upp på sin plats. 69De gav efter sin förmåga till arbetskassan 61 000 dariker i guld och 5 000 minor i silver och dessutom 100 prästskrudar. 70Prästerna, leviterna och en del av folket samt sångarna, dörrvakterna och tempeltjänarna bosatte sig i sina städer, och hela Israel i sina städer.
Kapitel 3
1När sjunde månaden kom och Israels barn bodde i sina städer, samlades folket som en enda man i Jerusalem. 2Jeshua, Josadaks son, hans bröder prästerna och Serubbabel, Shealtiels son, och dennes bröder började bygga Israels Guds altare för att offra brännoffer där, som det var föreskrivet i gudsmannen Moses lag. 3De uppförde altaret på dess plats, eftersom de var rädda för folken där i länderna omkring. På altaret offrade de brännoffer åt Herren, morgonens och kvällens brännoffer. 4De firade lövhyddohögtiden som det var föreskrivet och offrade brännoffer varje dag, det bestämda antalet för varje dag. 5Sedan offrade de det dagliga brännoffret och det som hörde till nymånaderna och till Herrens alla andra helgade högtider, och alla offer som de frivilligt bar fram åt Herren. 6Den första dagen i sjunde månaden började de offra brännoffer åt Herren, trots att grunden till Herrens tempel ännu inte var lagd. 7De gav pengar åt stenhuggare och snickare och även mat, dryck och olja till sidonierna och tyrierna, för att dessa skulle föra cederträ sjövägen från Libanon till Jafo enligt det tillstånd som den persiske kungen Koresh hade gett dem. 8I det andra årets andra månad efter att de kommit till Guds hus i Jerusalem påbörjades arbetet av Serubbabel, Shealtiels son, och Jeshua, Josadaks son, och deras övriga bröder: prästerna, leviterna och alla de som hade kommit till Jerusalem från fångenskapen. De anställde de leviter som var tjugo år gamla eller mer till att leda arbetet på Herrens hus. 9Jeshua med sina söner och bröder och Kadmiel med sina söner, Juda söner, åtog sig som en enda man att ha uppsikt över dem som arbetade med Guds hus. Det gjorde även Henadads söner med sina söner och bröder leviterna. 10När byggnadsarbetarna lade grunden till Herrens tempel intog prästerna sina platser i ämbetsskrud med trumpeter. Leviterna, Asafs söner, hade cymbaler, och tillsammans prisade de Herren efter den ordning som Israels kung David hade gett. 11De sjöng lov och pris till Herren : ”Han är god, evig är hans nåd mot Israel!” Hela folket jublade högt och prisade Herren för att grunden var lagd till Herrens hus. 12Men många av prästerna och leviterna och huvudmännen för familjerna, de gamla som hade sett det förra huset, grät högt när de såg grunden läggas till detta hus. Många andra jublade och var så glada att de ropade med hög röst. 13Man kunde inte skilja mellan det glada jubelropet och folkets högljudda gråt, för folket ropade så högt att ljudet hördes vida omkring.
Kapitel 4
1När motståndarna till Juda och Benjamin fick höra att de som återvänt från fångenskapen höll på att bygga ett tempel åt Herren, Israels Gud, 2gick de till Serubbabel och huvudmännen för familjerna och sade till dem: ”Vi vill bygga tillsammans med er, för vi söker er Gud precis som ni, och vi har offrat åt honom ända sedan kung Esarhaddon av Assyrien lät föra oss hit.” 3Men Serubbabel och Jeshua och de andra huvudmännen för Israels familjer sade till dem: ”Ni får inte bygga ett hus åt vår Gud tillsammans med oss. Vi ska själva bygga huset åt Herren, Israels Gud, så som kung Koresh av Persien har befallt oss.” 4Men folket i landet fick judarna att tappa modet och avskräckte dem från att bygga vidare. 5De lejde män som motarbetade dem och hindrade deras planer så länge kung Koresh av Persien levde och sedan ända till dess att kung Darejavesh av Persien började regera. 6När Ahasveros regerade skrev man i början av hans regeringstid ett brev som anklagade dem som bodde i Juda och Jerusalem. 7Och på Artashastas tid skrev Bishlam, Mitredat och Tabeel och hans andra ämbetsbröder till kung Artashasta av Persien. Brevet var skrivet på arameiska och med arameiska bokstäver. 8Likaså skrev rådsherren Rehum och skrivaren Shimshaj ett brev om Jerusalem till kung Artashasta med följande innehåll: 9Från rådsherren Rehum och skrivaren Shimshaj och de andra, deras medbröder från Dina och Afarsatka, Tarpela, Afaras, Erek, Babel, Susan, Deha, Elam 10och de andra folk som den store och mäktige Asenappar förde bort och lät bosätta sig i staden Samaria och i resten av landet på andra sidan floden. 11Detta är en avskrift av brevet de sände till honom: ”Till kung Artashasta, från dina tjänare, männen på andra sidan floden. 12Kungen bör veta att de judar som gav sig i väg från dig har kommit hit till oss i Jerusalem. De bygger nu upp den upproriska och onda staden, de reparerar murarna och förbättrar fundamenten. 13Kungen bör nu veta att om denna stad byggs upp och murarna repareras kommer de varken att betala skatt, tull eller vägpengar, och det kommer att skada kungarnas inkomster. 14Eftersom vi äter palatsets salt och det inte är rätt att vi ser hur kungen blir vanärad, sänder vi nu denna skrivelse och låter kungen veta 15så att det kan efterforskas i dina fäders krönikor. Du ska då i dessa krönikor finna att denna stad har varit en upprorisk stad, till skada för kungar och länder. Sedan gammalt har det där anstiftats oroligheter, och därför har också denna stad förstörts. 16Vi låter nu kungen veta att om denna stad byggs upp och dess murar repareras, då har du ingen besittning kvar i landet på andra sidan floden.” 17Kungen sände detta svar: ”Till rådsherren Rehum och skrivaren Shimshaj och de andra, deras medbröder, som bor i Samaria och i resten av landet på andra sidan floden. Frid! 18Skrivelsen ni sände till oss har blivit noggrant uppläst för mig. 19Sedan jag befallt att det skulle göras efterforskningar, fann man att denna stad ända sedan gammalt har brukat sätta sig upp mot kungar och att uppror och oroligheter har anstiftats där. 20I Jerusalem har det också funnits mäktiga kungar som har härskat över hela landet på andra sidan floden. Skatt, tull och vägpengar har getts till dem. 21Utfärda därför en befallning att dessa män ska sluta. Denna stad ska inte byggas upp förrän jag befaller det. 22Se till att ni inte är försumliga med denna sak, så att skadan inte växer och kungarna blir lidande.” 23När det som stod i kung Artashastas skrivelse hade blivit uppläst för Rehum och skrivaren Shimshaj och deras medbröder, gick de till judarna i Jerusalem och hindrade dem med våld och makt. 24Alltså upphörde arbetet på Guds hus i Jerusalem. Det blev förhindrat ända till den persiske kungen Darejaveshs andra regeringsår.
Kapitel 5
1Och profeten Haggai och Sakarja, Iddos son, profeterade för judarna i Juda och Jerusalem i Israels Guds namn som var över dem. 2Serubbabel, Shealtiels son, och Jeshua, Josadaks son, började då bygga på Guds hus i Jerusalem. Guds profeter var med dem och hjälpte dem. 3Vid samma tid kom Tattenaj, som var ståthållare i landet på andra sidan floden, och Shetar-Bosenaj och deras medbröder till dem och sade så till dem: ”Vem har befallt er att bygga detta hus och färdigställa denna byggnad?” 4Sedan frågade de vad männen hette som uppförde byggnaden. 5Guds öga vakade över judarnas äldste, så att ingen hindrade dem innan saken hade kommit inför Darejavesh och de hade fått brev tillbaka från honom om detta. 6Detta är vad som stod skrivet i det brev som Tattenaj, ståthållaren i landet på andra sidan floden, och Shetar-Bosenaj och hans medbröder afarsekiterna på andra sidan floden sände till kung Darejavesh. 7De sände nämligen en redogörelse till honom, och i den stod det: ”Frid i allt vare med kung Darejavesh. 8Kungen bör veta att vi kom till provinsen Judeen, till den store Gudens hus. Detta bygger man nu upp med stora stenar och sätter trävirke i väggarna. Arbetet utförs med omsorg och går snabbt framåt under deras ledning. 9Då frågade vi de äldste där: Vem har befallt er att bygga detta hus och att återställa denna mur? 10Vi frågade dem också vad de hette, för att kunna underrätta dig och skriva upp namnen på de män som ledde dem. 11Detta är svaret som de gav oss: Vi är tjänare till himlens och jordens Gud, och vi bygger på nytt upp det hus som för många år sedan stod här och som en stor kung i Israel hade byggt och gjort färdigt. 12Men eftersom våra fäder gjorde himlens Gud vred, gav han dem i kaldén Nebukadnessars hand, den babyloniske kungen. Han förstörde detta hus och förde bort folket till Babel. 13Men i sitt första regeringsår befallde Babels kung Koresh att man skulle bygga upp detta Guds hus. 14Dessutom lät kung Koresh hämta från templet i Babel de kärl av guld och silver som hade tillhört Guds hus men som Nebukadnessar hade tagit från templet i Jerusalem och fört till templet i Babel. Kung Koresh överlämnade dem åt en man vid namn Sheshbassar, som han hade tillsatt som ståthållare, 15och sade till honom: Ta dessa kärl, res i väg och bär in dem i templet i Jerusalem och låt Guds hus byggas upp på sin plats. 16Så kom denne Sheshbassar hit och lade grunden till Guds hus i Jerusalem. Från den tiden och ända till nu har man byggt på det, och det är ännu inte färdigt. 17Om kungen samtycker bör man göra efterforskningar i kungens skattkammare i Babel för att ta reda på om kung Koresh har gett befallning att bygga detta Guds hus i Jerusalem. Därefter bör kungen meddela oss sin vilja om saken.”
Kapitel 6
1Då gav kung Darejavesh sin befallning, och man gjorde efterforskningar i arkiven som fanns i skattkammaren i Babel. 2I Ekbatanas borg i provinsen Medien fann man en bokrulle där följande stod skrivet: 3”I sitt första regeringsår gav kung Koresh denna befallning om Guds hus i Jerusalem: Huset ska byggas upp och vara en plats där man bär fram offer. Grunden ska läggas fast. Det ska byggas sextio alnar högt och sextio alnar brett 4med tre varv stora stenar och med ett varv nytt trävirke. Vad som behövs för omkostnaderna ska betalas ut från kungens hus. 5De kärl av guld och silver från Guds hus som Nebukadnessar tog ur templet i Jerusalem och förde till Babel ska också lämnas tillbaka. De ska på nytt komma till sin rätta plats i templet i Jerusalem och sättas in i Guds hus.” 6”Nu ska du Tattenaj, ståthållare i landet på andra sidan floden, och du Shetar-Bosenaj och era medbröder afarsekiterna på andra sidan floden, hålla er borta därifrån. 7Lämna arbetet på detta Guds hus i fred. Judarnas ståthållare och äldste ska bygga detta Guds hus på dess plats. 8Härmed ger jag befallning om vad ni ska göra för judarnas äldste när de bygger på detta Guds hus. Av de pengar som kungen får i skatt från landet på andra sidan floden ska det som behövs för omkostnaderna fullt ut betalas till dessa män så att arbetet inte avbryts. 9Vad de behöver av ungtjurar, baggar och lamm till brännoffer åt himlens Gud, liksom vete, salt, vin och olja, ska efter uppgift av prästerna i Jerusalem ges dem dag för dag utan försummelse. 10Så ska de kunna bära fram offer till en ljuvlig doft åt himlens Gud och be för kungens och hans söners liv. 11Härmed befaller jag att om någon överträder denna förordning, så ska man bryta loss en bjälke ur hans hus och hänga upp honom på den. Hans hus ska förvandlas till en sophög, därför att han har gjort så. 12Må den Gud som låtit sitt namn bo där slå ner alla kungar och folk som räcker ut sin hand för att överträda denna förordning och förstöra detta Guds hus i Jerusalem. Jag, Darejavesh, ger denna befallning. Se till att den blir noggrant utförd!” 13Eftersom kung Darejavesh hade sänt ut en sådan befallning, blev den noggrant utförd av Tattenaj, ståthållare på andra sidan floden, och av Shetar-Bosenaj liksom av deras medbröder. 14Judarnas äldste byggde vidare och gjorde framsteg i arbetet genom profeterna Haggais och Sakarjas, Iddos sons, profetiska ord. Man byggde och slutförde det så som Israels Gud hade befallt och som Koresh och Darejavesh och Artashasta, kung av Persien, hade befallt. 15Huset stod färdigt den tredje dagen i månaden Adar i kung Darejaveshs sjätte regeringsår. 16Israels barn, prästerna och leviterna och de andra som hade kommit tillbaka från fångenskapen firade husets invigning med glädje. 17Till invigningen av Guds hus offrade man 100 tjurar, 200 baggar och 400 lamm, och som syndoffer för hela Israel tolv bockar, efter antalet av Israels stammar. 18De insatte prästerna efter deras skiften och leviterna efter deras avdelningar till att förrätta Guds tjänst i Jerusalem, så som det var föreskrivet i Moses bok. 19De som hade kommit tillbaka från fångenskapen firade påskhögtid på fjortonde dagen i första månaden. 20Prästerna och leviterna hade då alla renat sig så att de var rena. De slaktade påskalammet för alla som hade kommit tillbaka från fångenskapen och för sina bröder prästerna liksom för sig själva. 21De israeliter som hade kommit tillbaka från fångenskapen åt av det, liksom alla de som hade avskilt sig från hednafolkens orenhet för att söka Herren, Israels Gud. 22De firade det osyrade brödets högtid i sju dagar med glädje, för Herren hade gjort dem glada och vänt den assyriske kungens hjärta till dem så att han understödde dem i arbetet på Guds, Israels Guds, hus.
Kapitel 7
1Efter en tid, under den persiske kungen Artashastas regering, begav sig Esra hem från Babel. Esra var son till Seraja, son till Asarja, son till Hilkia, 2son till Shallum, son till Sadok, son till Ahitub, 3son till Amarja, son till Asarja, son till Merajot, 4son till Seraja, son till Uzzi, son till Bucki, 5son till Abishua, son till Pinehas, son till Eleasar, son till översteprästen Aron. 6Esra var skriftlärd och mycket kunnig i Mose lag, den som Herren, Israels Gud, hade gett. Kungen gav honom allt han begärde, eftersom Herren hans Guds hand var över honom. 7Också en del av Israels barn och av prästerna, leviterna, sångarna, dörrvakterna och tempeltjänarna gav sig i väg upp till Jerusalem i Artashastas sjunde regeringsår. 8Esra kom till Jerusalem i femte månaden i kungens sjunde regeringsår. 9Den första dagen i första månaden hade det blivit bestämt att man skulle lämna Babel, och på första dagen i femte månaden kom han till Jerusalem, eftersom Guds goda hand var över honom. 10Esra hade vänt sitt hjärta till att studera Herrens lag och leva efter den och lära ut lag och rätt i Israel. 11Så stod det i den skrivelse som kung Artashasta gav prästen Esra, den skriftlärde, kunnig i Herrens bud och stadgar för Israel: 12”Från Artashasta, kungarnas kung, till prästen Esra, lärare i himlens Guds lag, och så vidare. 13Jag befaller att var och en av Israels folk och deras präster och leviter som bor i mitt rike och som vill fara till Jerusalem ska resa med dig. 14Kungen och hans sju rådgivare sänder i väg dig för att undersöka förhållandena i Juda och Jerusalem utifrån din Guds lag, som är i din hand. 15Du ska föra dit silver och guld som kungen och hans rådgivare frivilligt har gett till Israels Gud som bor i Jerusalem. 16Ta också med dig allt silver och guld som du kan få i hela Babel tillsammans med de frivilliga gåvor som folket och prästerna ger till sin Guds hus i Jerusalem. 17För dessa pengar ska du samvetsgrant köpa tjurar, baggar, lamm och sådant som behövs till de matoffer och drickoffer som hör till. Detta ska du offra på altaret i er Guds hus i Jerusalem. 18Gör vad du och dina bröder finner lämpligt att göra, efter er Guds vilja, med det silver och guld som blir över. 19Alla de kärl du får till tempeltjänsten i din Guds hus ska du överlämna inför Jerusalems Gud. 20Det du måste betala för resten av det som behövs till din Guds hus, ska du utbetala ur kungens skattkammare. 21Jag, kung Artashasta, befaller alla skattmästare i landet på andra sidan floden: Allt som prästen Esra, lärare i himlens Guds lag, begär av er, det ska noggrant göras och ges, 22upp till 100 talenter silver, 100 korer vete, 100 bat vin och 100 bat olja och därtill så mycket salt som behövs. 23Allt vad himlens Gud befaller ska noggrant göras och ges till himlens Guds hus, för att inte vrede ska komma över kungens och hans söners rike. 24Vi kungör för er att ingen ska ha rätt att lägga skatt, tull eller vägpengar på någon präst eller levit, sångare, dörrvakt, tempeltjänare eller annan tjänare i detta Guds hus. 25Och du Esra, ska efter den vishet du fått av Gud utse domare och lagkloka som ska skipa rätt bland allt folket i landet på andra sidan floden, alla dem som känner din Guds lagar. Om någon inte känner dem ska ni lära honom dem. 26Den som inte följer din Guds lag och kungens lag ska omgående dömas, antingen till döden eller till förvisning, indragning av egendom eller fängelse.” 27”Välsignad är Herren, våra fäders Gud, som ingav kungen i hjärtat att smycka Herrens hus i Jerusalem, 28och som lät mig finna nåd inför kungen och hans rådgivare och kungens alla mäktiga furstar. Herren min Guds hand var över mig, så jag fattade mod och samlade en del av huvudmännen i Israel för att de skulle resa med mig.”
Kapitel 8
1Dessa var de huvudmän för familjerna som under kung Artashastas regering lämnade Babel tillsammans med mig och som här nämns efter sina släkter: 2Av Pinehas söner Gershom, av Itamars söner Daniel, av Davids söner Hattush 3av Shekanjas söner, av Paroshs söner, Sakarja och 150 män som upptogs i släktregistret med honom, 4av Pahat-Moabs söner Eljoenaj, Serajas son, och med honom 200 män, 5av Shekanjas söner Jahaziels son och med honom 300 män, 6av Adins söner Ebed, Jonatans son, och med honom 50 män, 7av Elams söner Jesaja, Ataljas son, och med honom 70 män, 8av Shefatjas söner Sebadja, Mikaels son, och med honom 80 män, 9av Joabs söner Obadja, Jehiels son, och med honom 218 män, 10av Shelomits söner Josifjas son och med honom 160 män, 11av Bebajs söner Sakarja, Bebajs son, och med honom 28 män, 12av Asgads söner Johanan, Hackatans son, och med honom 110 män, 13av Adonikams söner några som kom senare och som hette Elifelet, Jegiel och Shemaja, och med dem 60 män, 14av Bigvajs söner Utaj och Sabbud och med dem 70 män. 15Jag samlade dessa vid floden som flyter mot Ahava, och vi slog läger där i tre dagar. Men när jag såg närmare på folket och prästerna fann jag inga leviter där. 16Då sände jag bud efter huvudmännen Elieser, Ariel, Shemaja, Elnatan, Jarib, Elnatan, Natan, Sakarja och Meshullam och lärarna Jojarib och Elnatan. 17Jag befallde dem att gå till Iddo, huvudmannen i Kasifja, och jag lade ord i deras mun att säga till Iddo och hans bror och till tempeltjänarna i Kasifja, för att de skulle sända oss tjänare till vår Guds hus. 18Eftersom vår Guds goda hand var över oss sände de till oss en förståndig man, en ättling till Mahli som var son till Levi, Israels son, liksom Sherebja med hans söner och bröder, 18 män, 19vidare Hashabja och med honom Jesaja, av Meraris barn, med dennes bröder och deras söner, 20 män. 20Dessutom sände de 220 av tempeltjänarna som alla var inskrivna med namn, sådana som David och hans hövdingar utsett till leviternas tjänst. 21Vid floden Ahava utlyste jag en fasta för att vi skulle ödmjuka oss inför vår Gud och be honom om en lyckosam resa för oss, våra kvinnor och barn och alla våra ägodelar. 22Jag skämdes nämligen för att be kungen om soldater och ryttare till vårt beskydd mot fiender på vägen, eftersom vi hade sagt till kungen: ”Vår Guds hand är över alla som söker honom och låter det gå dem väl, men hans makt och hans vrede drabbar alla som överger honom.” 23Därför fastade vi och sökte hjälp av vår Gud, och han bönhörde oss. 24Jag avskilde tolv av de främsta bland prästerna liksom Sherebja och Hashabja och med dem tio av deras bröder. 25Jag vägde upp åt dem silvret och guldet och kärlen, den gåva som kungen och hans rådgivare och furstar och alla israeliterna där hade gett till vår Guds hus. 26Jag vägde upp åt dem 650 talenter silver och silverkärl till ett värde av 100 talenter, likaså 100 talenter guld, 2720 bägare av guld till ett värde av 1 000 dariker, samt 2 000 kärl av fin glänsande koppar, dyrbara som guld. 28Jag sade till dem: ”Ni är helgade åt Herren, och kärlen är helgade och silvret och guldet är en frivillig gåva åt Herren, era fäders Gud. 29Vaka över det och bevara det tills ni får väga upp det i Jerusalem i kamrarna i Herrens hus inför de främsta bland prästerna och leviterna och de främsta inom Israels familjer.” 30Då tog prästerna och leviterna emot det uppvägda silvret och guldet och kärlen för att föra det till Jerusalem, till vår Guds hus. 31Vi bröt upp från floden Ahava på tolfte dagen i första månaden för att resa till Jerusalem. Vår Guds hand var över oss och han räddade oss från fiender och bakhåll på vägen. 32När vi kom till Jerusalem vilade vi där i tre dagar. 33Men på fjärde dagen vägde man upp silvret, guldet och kärlen i vår Guds hus och det överlämnades åt prästen Meremot, Urias son. Med honom var också Eleasar, Pinehas son, och likaså leviterna Josabad, Jeshuas son, och Noadja, Binnujs son. 34Allt överlämnades efter antal och vikt, och samtidigt nertecknades hela vikten. 35De landsflyktiga som hade kommit tillbaka från fångenskapen offrade som brännoffer åt Israels Gud tolv tjurar för hela Israel, 96 baggar, 77 lamm och tolv syndoffersbockar, alltsammans som brännoffer åt Herren. 36De överlämnade kungens förordning till kungens satraper och till ståthållarna i landet på andra sidan floden, och dessa understödde folket och Guds hus.