Filipperbrevet 1–2
Kapitel 1
1Från Paulus och Timoteus, Kristi Jesu tjänare. Till alla de heliga i Kristus Jesus som bor i Filippi, tillsammans med församlingsledarna och församlingstjänarna. 2Nåd vare med er och frid från Gud vår Far och Herren Jesus Kristus. 3Jag tackar min Gud var gång jag tänker på er. 4I alla mina böner för er alla ber jag alltid med glädje, 5eftersom ni har varit med i arbetet för evangeliet från första dagen ända till nu. 6Och jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också ska fullborda det till Kristi Jesu dag. 7Det är inte mer än rätt att jag tänker så om er alla, för jag har er i mitt hjärta. Både när jag bär bojor och när jag försvarar och befäster evangeliet delar ni alla nåden med mig. 8Gud är mitt vittne att jag längtar efter er alla med Kristi Jesu ömhet. 9Och min bön är att er kärlek ska överflöda mer och mer och ge insikt och gott omdöme, 10så att ni kan avgöra vad som är viktigt och vara rena och fläckfria på Kristi dag, 11rika på rättfärdighetens frukt som Jesus Kristus ger, Gud till ära och pris. 12Jag vill att ni ska veta, bröder, att det som hänt mig snarare har lett till framgång för evangeliet. 13Det har nu blivit klart för hela pretoriet och alla andra att det är för Kristi skull jag sitter fängslad, 14och min fångenskap har gjort de flesta av bröderna så övertygade i Herren att de vågar predika Guds ord ännu mer oförskräckt. 15En del drivs visserligen av avund och rivalitet, men en del predikar Kristus med goda avsikter. 16De gör det av kärlek, för de vet att jag är satt till att försvara evangeliet. 17De andra predikar Kristus av rivalitet, med orena motiv, och tror att de kan göra min fångenskap tyngre. 18Än sen? Kristus blir i alla fall predikad, för syns skull eller uppriktigt, och det gläder jag mig över. Och jag tänker fortsätta glädja mig, 19för jag vet att allt detta kommer att leda till min frälsning genom er förbön och Jesu Kristi Andes hjälp. 20Det är min längtan och mitt hopp att jag inte på något sätt ska stå där med skam, utan att Kristus nu som alltid ska bli frimodigt förhärligad i min kropp, vare sig jag lever eller dör. 21För mig är livet Kristus och döden en vinst. 22Men om livet här i kroppen innebär att mitt arbete bär frukt, då vet jag inte vad jag ska välja. 23Jag dras åt båda håll. Jag har en längtan att bryta upp och vara hos Kristus, det vore mycket bättre. 24Men för er skull är det mer nödvändigt att jag får leva kvar här i kroppen. 25Det är jag övertygad om, och jag vet att jag ska få leva och vara kvar hos er alla och hjälpa er till framsteg och glädje i tron. 26När jag är tillbaka hos er igen får ni ännu större anledning till glädje i Kristus Jesus för min skull. 27Se bara till att ni lever på ett sätt som är värdigt Kristi evangelium, vare sig jag kommer och besöker er eller inte. Låt mig få höra om er att ni står fasta i samma ande och samma sinne och kämpar för tron på evangeliet, 28utan att på något sätt låta er skrämmas av motståndarna. Det blir för dem ett tecken på att de går förlorade, medan ni blir frälsta och det av Gud. 29Ni har ju fått nåden att inte bara tro på Kristus utan också att lida för hans skull, 30eftersom ni har samma kamp att kämpa som ni såg att jag hade och nu hör att jag fortfarande har.
Kapitel 2
1Om ni nu har tröst hos Kristus, om ni får uppmuntran av hans kärlek, gemenskap i Anden och medkänsla och barmhärtighet, 2gör då min glädje fullkomlig genom att ha samma sinnelag och samma kärlek och vara ett i själ och sinne. 3Sök inte konflikt eller tom ära. Var i stället ödmjuka och sätt andra högre än er själva. 4Se inte till ert eget bästa utan också till andras. 5Var så till sinnes som Kristus Jesus var: 6Han var till i Guds gestalt men räknade inte jämlikheten med Gud som segerbyte, 7utan utgav sig själv och tog en tjänares gestalt och blev människan lik. När han till det yttre hade blivit som en människa, 8ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden – döden på korset. 9Därför har Gud också upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn, 10för att i Jesu namn alla knän ska böjas, i himlen och på jorden och under jorden, 11och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är Herren, Gud Fadern till ära. 12Därför, mina älskade, ni som alltid varit lydiga, inte bara när jag var hos er utan ännu mer nu när jag inte är hos er: arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, 13för det är Gud som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja ska ske. 14Gör allt utan att klaga och tveka 15så att ni blir fläckfria och rena, Guds oskyldiga barn mitt i ett falskt och fördärvat släkte, där ni lyser som stjärnor i världen 16när ni håller fast vid livets ord. Då blir ni en ära för mig på Kristi dag, att jag inte har kämpat förgäves eller arbetat förgäves. 17Ja, även om mitt blod skulle utgjutas medan er tro bärs fram som ett offer är jag glad och gläds med er alla. 18På samma sätt är ni glada och gläds med mig. 19Jag hoppas nu i Herren Jesus att snart kunna sända Timoteus till er, så att även jag blir vid gott mod när jag får veta hur ni har det. 20Jag har ingen som han, ingen som så uppriktigt kommer att bry sig om er. 21Alla söker de sitt, inte Jesu Kristi sak. 22Men ni vet hur äkta han är. Som en son vid sin fars sida har han arbetat tillsammans med mig för evangeliet. 23Honom hoppas jag alltså kunna sända så snart jag fått se hur det går för mig. 24Och i Herren är jag övertygad om att snart kunna komma själv. 25Jag tyckte dock det var nödvändigt att skicka tillbaka Epafroditus till er, min broder, medarbetare och medkämpe som ni sände för att hjälpa mig med vad jag behövde. 26Han har längtat efter er alla och varit orolig, eftersom ni har hört att han blivit sjuk. 27Och han var verkligen sjuk, nära döden. Men Gud förbarmade sig över honom, och inte bara över honom utan också över mig så att jag inte skulle få sorg på sorg. 28Därför är jag så mycket mer angelägen att sända honom, så att ni får glädjen att återse honom och jag själv får känna lättnad. 29Ta nu emot honom i Herren med all glädje. Visa uppskattning för sådana som han, 30för han var nära döden i sitt arbete för Kristus. Han satte sitt liv på spel för att ge mig den hjälp som ni inte kunde ge.