Filipperbrevet

Kapitel 1

¹Från Paulus och Timoteus, Kristi Jesu tjänare. Till alla de heliga i Kristus Jesus som bor i Filippi, tillsammans med församlingsledarna och församlingstjänarna. ²Nåd vare med er och frid från Gud vår Far och Herren Jesus Kristus. ³Jag tackar min Gud var gång jag tänker på er. ⁴I alla mina böner för er alla ber jag alltid med glädje, ⁵eftersom ni har varit med i arbetet för evangeliet från första dagen ända till nu. ⁶Och jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också ska fullborda det till Kristi Jesu dag. ⁷Det är inte mer än rätt att jag tänker så om er alla, för jag har er i mitt hjärta. Både när jag bär bojor och när jag försvarar och befäster evangeliet delar ni alla nåden med mig. ⁸Gud är mitt vittne att jag längtar efter er alla med Kristi Jesu ömhet. ⁹Och min bön är att er kärlek ska överflöda mer och mer och ge insikt och gott omdöme, ¹⁰så att ni kan avgöra vad som är viktigt och vara rena och fläckfria på Kristi dag, ¹¹rika på rättfärdighetens frukt som Jesus Kristus ger, Gud till ära och pris. ¹²Jag vill att ni ska veta, bröder, att det som hänt mig snarare har lett till framgång för evangeliet. ¹³Det har nu blivit klart för hela pretoriet och alla andra att det är för Kristi skull jag sitter fängslad, ¹⁴och min fångenskap har gjort de flesta av bröderna så övertygade i Herren att de vågar predika Guds ord ännu mer oförskräckt. ¹⁵En del drivs visserligen av avund och rivalitet, men en del predikar Kristus med goda avsikter. ¹⁶De gör det av kärlek, för de vet att jag är satt till att försvara evangeliet. ¹⁷De andra predikar Kristus av rivalitet, med orena motiv, och tror att de kan göra min fångenskap tyngre. ¹⁸Än sen? Kristus blir i alla fall predikad, för syns skull eller uppriktigt, och det gläder jag mig över. Och jag tänker fortsätta glädja mig, ¹⁹för jag vet att allt detta kommer att leda till min frälsning genom er förbön och Jesu Kristi Andes hjälp. ²⁰Det är min längtan och mitt hopp att jag inte på något sätt ska stå där med skam, utan att Kristus nu som alltid ska bli frimodigt förhärligad i min kropp, vare sig jag lever eller dör. ²¹För mig är livet Kristus och döden en vinst. ²²Men om livet här i kroppen innebär att mitt arbete bär frukt, då vet jag inte vad jag ska välja. ²³Jag dras åt båda håll. Jag har en längtan att bryta upp och vara hos Kristus, det vore mycket bättre. ²⁴Men för er skull är det mer nödvändigt att jag får leva kvar här i kroppen. ²⁵Det är jag övertygad om, och jag vet att jag ska få leva och vara kvar hos er alla och hjälpa er till framsteg och glädje i tron. ²⁶När jag är tillbaka hos er igen får ni ännu större anledning till glädje i Kristus Jesus för min skull. ²⁷Se bara till att ni lever på ett sätt som är värdigt Kristi evangelium, vare sig jag kommer och besöker er eller inte. Låt mig få höra om er att ni står fasta i samma ande och samma sinne och kämpar för tron på evangeliet, ²⁸utan att på något sätt låta er skrämmas av motståndarna. Det blir för dem ett tecken på att de går förlorade, medan ni blir frälsta och det av Gud. ²⁹Ni har ju fått nåden att inte bara tro på Kristus utan också att lida för hans skull, ³⁰eftersom ni har samma kamp att kämpa som ni såg att jag hade och nu hör att jag fortfarande har.

Kapitel 2

¹Om ni nu har tröst hos Kristus, om ni får uppmuntran av hans kärlek, gemenskap i Anden och medkänsla och barmhärtighet, ²gör då min glädje fullkomlig genom att ha samma sinnelag och samma kärlek och vara ett i själ och sinne. ³Sök inte konflikt eller tom ära. Var i stället ödmjuka och sätt andra högre än er själva. ⁴Se inte till ert eget bästa utan också till andras. ⁵Var så till sinnes som Kristus Jesus var: ⁶Han var till i Guds gestalt men räknade inte jämlikheten med Gud som segerbyte, ⁷utan utgav sig själv och tog en tjänares gestalt och blev människan lik. När han till det yttre hade blivit som en människa, ⁸ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden – döden på korset. ⁹Därför har Gud också upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn, ¹⁰för att i Jesu namn alla knän ska böjas, i himlen och på jorden och under jorden, ¹¹och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är Herren, Gud Fadern till ära. ¹²Därför, mina älskade, ni som alltid varit lydiga, inte bara när jag var hos er utan ännu mer nu när jag inte är hos er: arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, ¹³för det är Gud som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja ska ske. ¹⁴Gör allt utan att klaga och tveka ¹⁵så att ni blir fläckfria och rena, Guds oskyldiga barn mitt i ett falskt och fördärvat släkte, där ni lyser som stjärnor i världen ¹⁶när ni håller fast vid livets ord. Då blir ni en ära för mig på Kristi dag, att jag inte har kämpat förgäves eller arbetat förgäves. ¹⁷Ja, även om mitt blod skulle utgjutas medan er tro bärs fram som ett offer är jag glad och gläds med er alla. ¹⁸På samma sätt är ni glada och gläds med mig. ¹⁹Jag hoppas nu i Herren Jesus att snart kunna sända Timoteus till er, så att även jag blir vid gott mod när jag får veta hur ni har det. ²⁰Jag har ingen som han, ingen som så uppriktigt kommer att bry sig om er. ²¹Alla söker de sitt, inte Jesu Kristi sak. ²²Men ni vet hur äkta han är. Som en son vid sin fars sida har han arbetat tillsammans med mig för evangeliet. ²³Honom hoppas jag alltså kunna sända så snart jag fått se hur det går för mig. ²⁴Och i Herren är jag övertygad om att snart kunna komma själv. ²⁵Jag tyckte dock det var nödvändigt att skicka tillbaka Epafroditus till er, min broder, medarbetare och medkämpe som ni sände för att hjälpa mig med vad jag behövde. ²⁶Han har längtat efter er alla och varit orolig, eftersom ni har hört att han blivit sjuk. ²⁷Och han var verkligen sjuk, nära döden. Men Gud förbarmade sig över honom, och inte bara över honom utan också över mig så att jag inte skulle få sorg på sorg. ²⁸Därför är jag så mycket mer angelägen att sända honom, så att ni får glädjen att återse honom och jag själv får känna lättnad. ²⁹Ta nu emot honom i Herren med all glädje. Visa uppskattning för sådana som han, ³⁰för han var nära döden i sitt arbete för Kristus. Han satte sitt liv på spel för att ge mig den hjälp som ni inte kunde ge.

Kapitel 3

¹För övrigt, mina bröder, gläd er i Herren! För mig är det inget besvär att skriva samma sak till er igen, och för er är det tryggare. ²Se upp för hundarna, se upp för de onda arbetarna, se upp för de sönderskurna! ³Det är vi som är de omskurna, vi som tjänar Gud genom hans Ande och har vår ära i Kristus Jesus och inte förlitar oss på det yttre. ⁴Fast nog hade också jag kunnat förlita mig på det yttre. För om någon tycker att han kan förlita sig på det yttre, så kan jag det ännu mer: ⁵omskuren på åttonde dagen, är av Israels folk och Benjamins stam, en hebré född av hebreer, i fråga om lagen en farisé, ⁶i iver en förföljare av församlingen, i rättfärdighet genom lagen en oklanderlig man. ⁷Men allt det som förr var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. ⁸Ja, jag räknar allt som förlust, för jag har funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. För hans skull har jag förlorat allt och räknar det som skräp, för att vinna Kristus ⁹och bli funnen i honom – inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen, utan med den som kommer genom tron på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom tron. ¹⁰Då får jag lära känna Kristus och kraften i hans uppståndelse och dela hans lidanden genom att bli lik honom i hans död, ¹¹i hoppet om att nå fram till uppståndelsen från de döda. ¹²Inte så att jag redan har gripit det eller redan har nått målet, men jag jagar efter att gripa det eftersom jag själv är gripen av Kristus Jesus. ¹³Bröder, jag menar inte att jag har gripit det än. Men ett gör jag: jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför ¹⁴och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus. ¹⁵Så bör vi tänka, vi som är mogna. Och tänker ni annorlunda i något avseende ska Gud uppenbara också det för er. ¹⁶Låt oss bara hålla fast vid det vi nått fram till. ¹⁷Bröder, ta mig till föredöme och se på dem som lever efter den förebild ni har i oss. ¹⁸Det jag ofta har sagt er, det säger jag nu med tårar: många lever som fiender till Kristi kors. ¹⁹De kommer att sluta i fördärvet. De har buken till sin gud och sätter sin ära i det som är deras skam, dessa som bara tänker på det jordiska. ²⁰Men vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare. ²¹Han ska förvandla vår bräckliga kropp och göra den lik hans härlighetskropp, för han har makt att lägga allt under sig.

Kapitel 4

¹Stå därför fasta i Herren, mina älskade och efterlängtade bröder, min glädje och min krona, mina älskade! ²Jag uppmanar Evodia och uppmanar Syntyche att vara eniga i Herren. ³Ja, även dig, trofaste medarbetare, ber jag: hjälp dessa kvinnor som har kämpat med mig i evangeliets tjänst, tillsammans med Clemens och mina andra medarbetare som har sina namn i livets bok. ⁴Gläd er alltid i Herren. Än en gång säger jag: gläd er! ⁵Låt alla människor se hur vänliga ni är. Herren är nära. ⁶Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. ⁷Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus. ⁸För övrigt, bröder: allt som är sant och värdigt, rätt och rent, allt som är värt att älska och uppskatta, allt som kallas dygd och förtjänar beröm, tänk på allt sådant. ⁹Det ni har lärt och tagit emot, hört och sett hos mig, det ska ni göra. Då ska fridens Gud vara med er. ¹⁰Det har glatt mig mycket i Herren att er omtanke om mig till slut fick blomma upp. Visst tänkte ni på mig tidigare också, men då hade ni inget tillfälle att visa det. ¹¹Jag säger inte att jag har saknat något, för jag har lärt mig att vara nöjd med det jag har. ¹²Jag kan leva enkelt, jag kan också leva i överflöd. Med allt och med alla förhållanden är jag förtrogen: att vara mätt och att vara hungrig, att ha överflöd och att lida brist. ¹³Allt förmår jag i honom som ger mig kraft. ¹⁴Men ni gjorde väl som hjälpte mig i mitt svåra läge. ¹⁵Ni filipper vet också hur det var under evangeliets första tid, när jag hade lämnat Makedonien. Ni var den enda församling som hade sådan gemenskap med mig att man kunde föra bok över givet och mottaget. ¹⁶Även när jag var i Tessalonike skickade ni både en och två gånger vad jag behövde. ¹⁷Inte så att jag söker själva gåvan, utan vad jag söker är att ni ska få en riklig frukt av gåvan ni ger. ¹⁸Jag har fått allt och det i överflöd. Jag har mer än nog när jag nu genom Epafroditus har fått er gåva – en ljuvlig doft, ett välbehagligt offer som Gud tar emot med glädje. ¹⁹Så ska min Gud efter sin rikedom på ett härligt sätt i Kristus Jesus ge er allt ni behöver. ²⁰Vår Gud och Far tillhör äran i evigheters evighet. Amen. ²¹Hälsa alla heliga i Kristus Jesus. Bröderna här hos mig hälsar till er. ²²Alla de heliga, särskilt de som hör till kejsarens hus, hälsar till er. ²³Herren Jesu Kristi nåd vare med er ande.