Markusevangeliet 1–2
Kapitel 1
1Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son. 2Så står det skrivet hos profeten Jesaja: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han ska bereda vägen för dig. 3En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom! 4Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse. 5Hela Judeens land och Jerusalems alla invånare kom ut till honom, och de bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan. 6Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte om livet, och han levde av gräshoppor och vildhonung. 7Han förkunnade: "Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte ens värdig att böja mig och lossa remmen på hans sandaler. 8Jag har döpt er med vatten, men han ska döpa er i den helige Ande." 9Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt av Johannes i Jordan. 10Genast, när han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva. 11Och en röst kom från himlen: "Du är min älskade Son. I dig har jag min glädje." 12Genast förde Anden honom ut i öknen, 13och han var i öknen under fyrtio dagar och frestades av Satan. Han levde bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom. 14Efter att Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds evangelium. 15Han sade: "Tiden är inne och Guds rike är nära. Omvänd er och tro på evangeliet!" 16När han gick längs Galileiska sjön såg han Simon och hans bror Andreas. De stod och kastade ut nät i sjön, för de var fiskare. 17Jesus sade till dem: "Kom och följ mig, så ska jag göra er till människofiskare." 18Genast lämnade de näten och följde honom. 19När han kom lite längre fram såg han Jakob, Sebedeus son, och hans bror Johannes. De satt i båten och gjorde i ordning sina nät. 20Genast kallade han på dem, och de lämnade sin far Sebedeus i båten med arbetarna och följde Jesus. 21De kom till Kapernaum, och på sabbaten gick han genast till synagogan och undervisade. 22Folk blev överväldigade av hans lära, för han undervisade dem med auktoritet och inte som de skriftlärda. 23Nu fanns i deras synagoga en man med en oren ande, och han skrek: 24"Vad har vi med dig att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att fördärva oss? Jag vet vem du är: Guds Helige!" 25Men Jesus talade strängt till anden: "Tig och far ut ur honom!" 26Den orena anden ryckte i mannen och skrek högt och for ut ur honom. 27Alla blev förskräckta och frågade varandra: "Vad är detta? En ny lära, med sådan makt! Till och med de orena andarna befaller han, och de lyder honom." 28Och ryktet om honom spred sig genast överallt i hela Galileen. 29Så snart de kom ut ur synagogan gick de till Simons och Andreas hus tillsammans med Jakob och Johannes. 30Simons svärmor låg sjuk i feber, och de talade genast med Jesus om henne. 31Då gick han fram, tog hennes hand och reste henne upp. Febern släppte, och hon betjänade dem. 32På kvällen, när solen hade gått ner, kom man till honom med alla som var sjuka och besatta. 33Hela staden var samlad utanför dörren. 34Han botade många som led av olika sjukdomar och drev ut många onda andar. Men han tillät dem inte att tala, eftersom de visste vem han var. 35Tidigt på morgonen, medan det ännu var mörkt, steg Jesus upp och gick ut till en enslig plats och bad där. 36Simon och de som var med honom skyndade efter, 37och när de fann Jesus sade de till honom: "Alla söker efter dig." 38Han sade: "Vi går någon annanstans, till byarna här omkring, så att jag kan predika där också. Det är därför jag har kommit." 39Och han gick och predikade i deras synagogor i hela Galileen och drev ut de onda andarna. 40En spetälsk kom fram till honom och föll på knä och bad: "Om du vill, så kan du göra mig ren." 41Jesus förbarmade sig, räckte ut handen och rörde vid honom och sade: "Jag vill. Bli ren!" 42Genast försvann spetälskan från honom och han blev ren. 43Sedan skickade Jesus iväg honom och sade strängt: 44"Se till att du inte berättar det för någon. Gå i stället och visa dig för prästen och bär fram det offer för din rening som Mose har föreskrivit. Det blir ett vittnesbörd för dem." 45Men mannen gick ut och började ivrigt berätta och spred ryktet vida omkring. Därför kunde Jesus inte längre gå in i städerna öppet, utan han stannade ute i ödemarken. Och folk kom till honom från alla håll.
Kapitel 2
1Några dagar senare kom Jesus tillbaka till Kapernaum. När man fick höra att han var hemma 2samlades så många att de inte längre fick plats ens utanför dörren. Och han förkunnade ordet för dem. 3Då kom man till honom med en förlamad som bars av fyra män. 4När de för folkmassans skull inte kunde komma fram med honom till Jesus, tog de bort taket över platsen där han var. De gjorde en öppning och sänkte ner bädden som den lame låg på. 5Jesus såg deras tro och sade till den lame: "Mitt barn, dina synder är förlåtna." 6Nu satt där några skriftlärda, och de tänkte i sina hjärtan: 7"Varför talar han så? Han hädar! Vem kan förlåta synder utom Gud?" 8Jesus förstod genast i sin ande att de tänkte så inom sig, och han sade till dem: "Varför tänker ni så i era hjärtan? 9Vad är lättast, att säga till den lame: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Res dig, ta din bädd och gå? 10Men för att ni ska veta att Människosonen har makt på jorden att förlåta synder, säger jag dig" – och nu talade han till den lame: 11"Res dig, ta din bädd och gå hem!" 12Då reste mannen sig upp, och genast tog han sin bädd och gick ut inför ögonen på dem alla. Och alla blev utom sig av häpnad och prisade Gud och sade: "Vi har aldrig sett något liknande!" 13Än en gång gick Jesus längs sjön. Allt folket kom till honom, och han undervisade dem. 14När han gick vidare såg han Levi, Alfeus son, sitta vid tullhuset. Han sade till honom: "Följ mig!" Då reste sig Levi och följde honom. 15När Jesus sedan låg till bords i hans hus, var det många tullindrivare och syndare som låg till bords tillsammans med honom och hans lärjungar. Det var många som följde honom. 16De skriftlärda bland fariseerna fick se att han åt med syndare och tullindrivare, och de frågade hans lärjungar: "Varför äter han med tullindrivare och syndare?" 17Jesus hörde det och sade till dem: "Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare." 18Johannes lärjungar och fariseerna fastade. Då kom några och frågade Jesus: "Varför fastar Johannes lärjungar och fariseernas lärjungar, men inte dina lärjungar?" 19Jesus svarade: "Bröllopsgästerna kan väl inte fasta medan brudgummen är hos dem? Så länge de har brudgummen hos sig kan de inte fasta. 20Men det ska komma dagar när brudgummen tas ifrån dem, och då, på den dagen, kommer de att fasta. 21Ingen syr fast en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel. I så fall river det nya tyget bort ännu mer från den gamla manteln och revan blir värre. 22Och ingen häller nytt vin i gamla säckar. I så fall spränger vinet säckarna och både vinet och säckarna förstörs. Nej, nytt vin häller man i nya säckar." 23En sabbat gick Jesus genom några sädesfält, och hans lärjungar började rycka av axen där de gick. 24Då sade fariseerna till honom: "Se! Varför gör de sådant som inte är tillåtet på sabbaten?" 25Han svarade: "Har ni aldrig läst vad David gjorde när han och hans män var i nöd och blev hungriga? 26Han gick in i Guds hus på översteprästen Ebjatars tid och åt skådebröden, som bara prästerna får äta, och gav dessutom till dem som var med honom." 27Sedan sade han till dem: "Sabbaten skapades för människan och inte människan för sabbaten. 28Alltså är Människosonen Herre också över sabbaten."